Smisk och pisk

En del av kollegorna skakar på huvudet åt att jag går till och från jobbet - särskilt som temperaturen de senaste dagarna hållit sig kring -10. Men det är helt vindstilla så det känns inte särskilt kallt, och jag tycker ju om att gå (trots högerfoten). När jag traskar hemifrån kvart i sju börjar himlen precis skifta i blått bakom Dolstadåsen, och stadens alla ljus reflekteras mot Øyfjellet som blir en mäktig vit vägg. Rena nationalromantiken (så länge man inte får ögonen på aluminiumverket eller all tung trafik som dundrar fram längs E6:an i alla fall...). Dessutom har jag alltid hävdat att jag tänker så bra när jag går - vandrar jag bara tillräckligt långt kan jag säkert lösa världsproblemen.

Imorgon ska jag dock ta bilen - har varit ute på galej ikväll och vill hinna sova några timmar! :) Vi var några bibliotekariekollegor som först såg föreställningen The Rocky Horror Show i Nordland Teaters tappning, och sen åt middag på Gilles (bra restaurang, god mat!). Vad säga om showen? Hm. Lack och läder, smisk och pisk, grovt språk och ytterligt obscena gester - förstår att det chockerade på 70-talet (den sattes upp första gången 1973). Idag blir det mer humor och ironi än chock (det där med sexchocker har ju dokusåporna fullständigt tagit udden ur). Dessutom fanns vissa inslag med lokal anknytning - tror knappast det fanns någon same med när föreställningen hade premiär i Chelsea... :)

God natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0