Pust, flämt

Sådärja. Första innebandyträningen på över en månad - och jag klarade mig utan brutna ben!
Inte skadade jag nån annan heller. Hurra!
 
Däremot kan jag inte påstå att själva spelet är så mycket att hurra för från min sida. De andra springer så himla fort!! Och så vänder de på en femöring, typ. Medan jag har himla svårt att ändra riktning när jag väl fått upp farten...
 
Nåja. Svettig blir jag i alla fall, och roligt är det! :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0