Septemberlektyr
... och jag börjar där augustiläsningen slutade. Med en deckare... :)
Mo Hayder: Fuglemannen (CD-bok)
Jag lyssnade på Mo Hayders Borte förra månaden, gillade den - och huvudpersonen Jack Caffery. Upptäckte att det inte var den första boken med honom i huvudrollen, så nu har jag tagit mig an serien från start (se där, ännu en serie där jag rört ihop ordningen...).
Det är spännande. Det är en snyggt hoptråcklad handling. Jag blir nyfiken och vill veta mer om Jack Caffery. Men det är också emellanåt så vidrigt att det nästan vänder sig i magen. Alltså, nu är jag van deckarläsare och brukar inte rygga tillbaka för obehagliga och explicita detaljer - men här blir det nästan för mycket. Perverst sexuellt våld och nekrofili... huvva.
Men avskräckt? Nej. Jag står i kö för att låna tvåan...!
Mikael Niemi: Fallvann (digikort)
Tja... egentligen bör man väl höra Niemi på svenska och inte på norska... fast Duc Mai-The uttalar de finskklingande platsnamnen med den äran! :)
Det är höst, och det har regnat som aldrig förr. Markerna är vattenmättade och vattenmagasinen längs Luleälven är överfulla. Så spricker Suorvadammen - och vattenmassorna som vräker sig ner genom älvdalen river med sig allt i sin väg. Katastrofen är ett faktum. Vi får följa några människor och deras kamp för överlevnad - och även om jag först undrade vad i fridens namn det här är för slags bok, kunde jag inte låta bli att rivas med i de livsöden Niemi tecknar.
Peter Høeg: Elefantpassernes barn (digikort)
Ehh... nä. Det här blir alldeles för skruvat för min smak. Jag tror författaren måste haft mycket roligare när han kläckte den halsbrytande historien än jag har när jag lyssnar på den. Visst, det är en del underhållande vändningar, och jag fnissar emellanåt åt de språkliga finesserna - men själva storyn? Där tappar jag tråden om och om igen. Enligt en recensent är den "imponerende inntil det svimlende", så det är nog mig det är fel på...
I centrum står 14-årige Peter och hans två år äldre syster Tilte. De bor på Finø, där föräldrarna arbetar för den lokala kyrkan - men också som nåt slags halvprofessionella lurendrejare. När de plötsligt försvinner dras Peter och Tilte in i en virvlande ström av händelser där de möter allt från halvgalna grevar till ondsinnade psykiatriker, med namn som Kalle Kloak, Bodil Flodhäst och Alexander Bister Finkeblod. Skruvat? Oh ja.
Det här nog en antingen/eller-bok. Antingen faller du pladask för den - eller inte alls. Jag hör till den senare kategorin.
Tyra Teodora Tronstad & Bjørn Sortland: Det blir pinlig uansett
Det här är en ny norsk ungdomsbok, skriven på samma sätt som den är uppbyggd: genom e-post mellan de två författarna. Och det funkar utmärkt!
Varje torsdag tar Elias buss 37 till Nydalen. På samma buss sitter det en tjej med Converse-skor och en blå plastmapp som hon håller hårt i. De pratar inte med varann, men Elias tänker mycket på henne. Av en tillfällighet ser Elias en dag hennes e-postadress på mappen, och när det sen går flera veckor utan att hon dyker upp, tar han mod till sig och skickar ett mail. Och får svar. Det utvecklar sig till en brevväxling mellan Elias och Susanne, där de är öppna och ärliga men också lite skrämda över att de törs berätta om sina innersta tankar. För de känner ju egentligen inte varann...
Det blir pinlig uansett är en fin och känslig berättelse om att våga lita på varann och att våga vara sig själv. Absolut läsvärd!
Karin Brunk Holmqvist: Potensgivarna (CD-bok)
Den här boken har mina kollegor höjt till skyarna - och med all rätt! Det är en fantastiskt charmig 'feel good'-historia om de två gamla systrarna Tilda och Elida, som kommer på en genial företagsidé när de behöver pengar för att installera vattentoalett i sitt barndomshem. Allt tar sin början när de får en ny granne. Alvar är stilig och charmerande, och inte bara blir fröknarna en smula förälskade - de upptäcker också att han har fantastiskt gröna fingrar, för hans sommarblommor prunkar som bara det. Och av en helt speciell orsak, vilket de snart kommer på ett sätt att utnyttja... Vad gör det att de är gamla ungmör, potensmedel kan de kränga i alla fall! :)
Tom Kristensen: Dragen (digikort)
Äh. Jag lyssnade på en Tom Kristensen-bok i sommar och konstaterade att den var alldeles för hårdkokt för min smak. Inte desto mindre har jag nu lyssnat på ännu en. Och historien upprepar sig. Alltså, boken är inte dålig, och emellanåt glimtar det till av spänning, men "en lydbok som det er umulig å legge fra seg" som det står på baksidestexten - nja. Det handlar mer om att jag är tjurig när jag väl börjar lyssna och att det ska mycket till innan jag ger upp.
Temat är annars intressant - och viktigt. Det handlar om norskt bistånd till Afrika och hur korruption och girighet drabbar oskyldiga människor. Och om hur långt vissa är beredda att gå för att deras ljusskygga verksamhet inte ska avslöjas...
Jørn Lier Horst: Hulemannen (digikort)
Avslutar månaden med en riktigt bra deckare! Detta är den nionde boken om polismannen William Wisting, och Jørn Lier Horst gör ingen besviken. Där Tom Kristensens karaktärer är stereotypa, känns Lier Horsts mångfacetterade och äkta.
En av Wistings grannar, enstöringen Viggo Hansen, hittas död i sin lägenhet - man misstänker inget brott men däremot är det djupt tragiskt då mannen suttit död framför TV:n i fyra månader utan att någon saknat honom. Wistings dotter Line, som är journalist, bestämmer sig för att skriva ett reportage om ensamhet och utanförskap med Viggo Hansen som utgångspunkt, och hon försöker ta reda så mycket hon kan om honom. Utan att ana det tangerar hon därmed en mordutredning som hennes far leder, en utredning där gärningsmannen blir alltmer desperat ju mer snaran dras åt... och plötsligt befinner sig Line i fara.
Kommentarer
Trackback
