Lycka
... är att vara moster till världens finaste ungar!!
I fredags (jag hade kompledigt och körde söderut redan på torsdag kväll) följde jag med syrran för att hämta Rasmus & Lovisa på förskolan. Eva gick in på Rasmus avdelning, jag gick in på Lovisas, och smög in där hon lekte med ett gäng andra barn. "Hej Lovis", sa jag - och kommer leva länge på hennes ansiktsuttryck när hon fick syn på mig och formligen lyste. "Jenny, det är Jenny!" ropade hon och rusade fram till mig. Fick världens kram! :) Sen sa hon till de andra att "Jag går hem nu, Jenny kom!"
I fredags (jag hade kompledigt och körde söderut redan på torsdag kväll) följde jag med syrran för att hämta Rasmus & Lovisa på förskolan. Eva gick in på Rasmus avdelning, jag gick in på Lovisas, och smög in där hon lekte med ett gäng andra barn. "Hej Lovis", sa jag - och kommer leva länge på hennes ansiktsuttryck när hon fick syn på mig och formligen lyste. "Jenny, det är Jenny!" ropade hon och rusade fram till mig. Fick världens kram! :) Sen sa hon till de andra att "Jag går hem nu, Jenny kom!"
Och Cornelia växer! Från att jag varit liten och spinkig är hon nu en rund och go liten "klump" som nästan alltid är på gott humör. Och hon älskar att dra moster Jenny i håret med fuktkletiga fingrar... :)
Jag har världens finaste bild på Rasmus & Lovisa där de sitter och håller om varann i soffan medan de ser på barnprogram - men de är nakenfisar båda två så jag vill inte lägga ut den...
Kommentarer
Trackback
