Mosters lilla ögonsten

Ljuvliga lilla unge!! Hela sista semesterveckan var Rasmus och hans familj på Holmön.
Myyyys!!

Nu är han på vippen att börja gå - eller springa, snarare. Om han bara får hålla någon i handen sätter han av i ett fasligt tempo. Full fart framåt!!!

Och så har han så mycket ljud i magen som bubblar och vill ut. Mitt i alltihop brister han ut i ett smittande AAAAAAAAAAAAAAAAAAA som ekar över nejden - och mostertante kan inte låta bli att härmas. Därmed skriker vi båda för full hals, så alla runt omkring borde skaffa hörselskydd. Vi är rätt bra på att hålla tonen, båda två. Tycker vi själva, i alla fall! :)

Det har gått så långt att bara Eva säger "Var är moster?" så börjar han hojta. Moffarn hävdar att han kunde blivit en lugn och stillsam unge om det inte vore för mostertante...






Nä, det är inte tomteskägg - det är vaniljglass


Att kasta stenar i regnvattenhinken är en höjdare


Fina Rasmus med sin fina mamma


_ _ _ _ _

Brrr!! Jag har samma temperatur i lägenheten som ute, +16. Det är i kallaste laget. Samtidigt tycker jag det är vansinne att slå på golvvärmen redan. Det är ju fortfarande sommar!! Så jag har kompromissat och tänt ett gäng värmeljus...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0