Mys
Finaste liten och moffar myste tillsammans förra helgen... ❤️
Ny dag
... nya eskapader! 😊 Bergsviken-Grundvik-Pitsund-Högsböleskiftet-Pitsund-Gläntan-Bondökanalen-Skuthamn-hem. Mellan Höglandsnäs och Trollbäcken fick jag visserligen pulsa i knädjup snö (släpandes en cykel som plötsligt kändes tre gånger så tung) men ändå - nu är det vår!! 😊🌱🚴☀👍
Fiske
Förra helgens pimpelfiske med småtrollen!
Fast efter en stund ville tjejerna hellre gå till lekparken... 😉
Fynd
Gårdagens fynd på PMU! Egentligen var jag (som vanligt) på jakt efter äggkoppar - men det jag hittade var en Kanok-tunika. Helt ny, med prismärkningen kvar. De är inte billiga...!
Mer cykel
Gårdagens investering: en cykelkorg med AVS-fäste. Hur smidigt som helst - och med plats för ett helt bohag! 😊👍🚴
Och idag har då nya cykelkorgen fått följa med på utflykt: Öjebyn-Långnäs-Lillpite-Roknäs-Svensbyn-Bergsviken-hem. Nu återhämtning i eftermiddagssolen på balkongen... ☀️
Aningens kall vind, så den medhavda lunchen intogs i en busskur...:
Tristan da Cunha
Alltså. En vacker dag skulle jag vilja åka till Tristan da Cunha. Det kommer aldrig att ske - men man kan ju drömma...
"The remotest island in the world" - som den kallas - ligger 243 mil från St Helena och 281,6 mil från Sydafrika - och därmed den bebodda plats på jorden som ligger längst från fastlandet.
Invånarantalet är 250 personer (och ja, de har vissa hälsomässiga problem knutna till det faktum att alla är släkt med alla).
Permanent befolkning har funnits sen 1810, även om alla fick evakueras i samband med ett vulkanutbrott 1961. Då fick de vänta två år på att kunna återvända.
Numera går det fartyg till ögruppen hela tio gånger per år: http://www.tristandc.com/shipping.php
Dock tar de bara 12 passagerare per tur, enligt strikt turordning (medicinska skäl, officiella uppdrag etc) - så ska man boka biljett får man definitivt göra det i tid...
Befolkningen kallas tristanianer. Alla familjer försörjer sig på lantbruk, och marken ägs gemensamt. Fiske är en annan inkomstkälla, och några har uppdrag för administrationen (Tristan är en brittisk besittning). Det finns även en fabrik för förädling av kräftor (ägs och drivs av ett sydafrikanskt företag, som också står bakom fartygstrafiken). Inga utlänningar får köpa mark eller bosätta sig på ön. Officiellt språk är engelska, men en lokal och smått förvanskad variant.
År 2005 fick de ett eget postnummer (men: "because of the limited shipping services, mail posted from Tristan can take some months to arrive at the overseas destination"). Direktsänd TV kom 2001. Det finns ingen mobiltäckning på ön. Internet har man numera, via satellitlänk, gemensam för hela ön - och (bristande) hastighet därefter...
Andy Isaacson har skrivit ett fascinerande reportage om ön i National Geographic (det är också honom jag har knyckt bilden av). Läs!!
http://www.andyisaacson.net/articles/2015/4/30/national-geographic-traveler-tristan-da-cunha-island-at-the-end-of-the-world
"The remotest island in the world" - som den kallas - ligger 243 mil från St Helena och 281,6 mil från Sydafrika - och därmed den bebodda plats på jorden som ligger längst från fastlandet.
Invånarantalet är 250 personer (och ja, de har vissa hälsomässiga problem knutna till det faktum att alla är släkt med alla).
Permanent befolkning har funnits sen 1810, även om alla fick evakueras i samband med ett vulkanutbrott 1961. Då fick de vänta två år på att kunna återvända.
Numera går det fartyg till ögruppen hela tio gånger per år: http://www.tristandc.com/shipping.php
Dock tar de bara 12 passagerare per tur, enligt strikt turordning (medicinska skäl, officiella uppdrag etc) - så ska man boka biljett får man definitivt göra det i tid...
Befolkningen kallas tristanianer. Alla familjer försörjer sig på lantbruk, och marken ägs gemensamt. Fiske är en annan inkomstkälla, och några har uppdrag för administrationen (Tristan är en brittisk besittning). Det finns även en fabrik för förädling av kräftor (ägs och drivs av ett sydafrikanskt företag, som också står bakom fartygstrafiken). Inga utlänningar får köpa mark eller bosätta sig på ön. Officiellt språk är engelska, men en lokal och smått förvanskad variant.
År 2005 fick de ett eget postnummer (men: "because of the limited shipping services, mail posted from Tristan can take some months to arrive at the overseas destination"). Direktsänd TV kom 2001. Det finns ingen mobiltäckning på ön. Internet har man numera, via satellitlänk, gemensam för hela ön - och (bristande) hastighet därefter...
Andy Isaacson har skrivit ett fascinerande reportage om ön i National Geographic (det är också honom jag har knyckt bilden av). Läs!!
http://www.andyisaacson.net/articles/2015/4/30/national-geographic-traveler-tristan-da-cunha-island-at-the-end-of-the-world
Utecykelpremiär
Ta-daa! Utecykelpremiär! 😁🚴 I princip isfritt, får man sladd nu är det i gruset som kommungubbarna (förstås) inte hunnit få bort än. För som en kursare med rötter i krokarna konstaterade: i Norrbotten är april en vintermånad... 😂
Internationella barnboksdagen
... är det idag! Upptäckte jag nu ikväll! Så det fick bli ett raskt inlägg på Sjulnäsbibblans Insta-konto. Så här:
Men oj! Vi har (nästan) missat att det är den internationella barnboksdagen idag! 🙄 Den instiftades av IBBY (International Board on Books for Young People) år 1967, och vill uppmärksamma barn- och ungdomslitteratur för att inspirera till läsning.
Mitt tips idag får bli ALLA böcker av en riktig favoritförfattare - Eva Ibbotson! På bilden ser ni "Resan till River Sea", en underbar bok om den föräldralösa Maia och hennes äventyr i Amazonas djungler. Jag har läst den minst tre gånger och funderar på en fjärde... 😉 /Jenny
#internationellabarnboksdagen
#läslust
