jennyinorge

Dagens etapp: Inverness-Fort George-Nairn-Inverness, 84 km.

På'n igen! Tror ni inte att jag med berått mod gav mig av uppför den där jäkla mördarbacken till Culloden IGEN! Visade sig nämligen vara bästa vägen till Fort George, som jag gärna ville besöka. Fortet, strategiskt placerat vid inloppet till Inverness, började byggas av kung George II strax efter slaget vi Culloden, för att se till att hindra eventuella nya attacker. Innan bygget stod klart hade hotet från jakobiterna försvunnit, men stället har fyllt sin funktion i 250 år ändå - inte minst under båda världskrigen. Än idag är Fort George i bruk, det är hemmabas för Black Watch, 3rd Battalion The Royal Regiment of Scotland (det där kopierade jag in, har ingen aning vad det blir på svenska... 😉 ).

Och just detta var ju lite oväntat - att man traskade in på en aktiv militärbas! Det var skjutträning på ett fält intill, ett helt gäng höll på med nån slags exercis, och det patrullerade beväpnade soldater på området. Som besökare kan du när som helst bli visiterad, och vissa byggnader är förbjudet område. Kände mig lite som en inträngare... fast det gjorde ju det hela så mycket mer verkligt. Gick runt med en audioguide i 1,5 timmar. Fascinerande!

Har man tur kan man dessutom se delfiner i sundet utanför, men idag lyste de med sin frånvaro.

Sen cyklade jag vidare till Nairn, berömt för sina sandstränder. Och det fattar man ju!! Hade lätt kunnat stanna hela dagen, men så hade jag ju lika långt att cykla tillbaka till Inverness igen - så det blev bara en liten stund på stranden. Sen tog jag den nationella cykelleden "hem" - på väg dit cyklade jag småvägar som turistinformationen tipsat om. Såhär i efterhand skulle jag tagit samma småvägar tillbaka - cykelleden var kuperat nåt så grönjävligt! Och mest uppför av nån underlig anledning... 😝

Men motlut till trots - ännu en superfin dag! Fast frågan är om det var nästa uppladdningen inför morgondagens maratonsträcka ner till Fort William? Benen känns som gelé just nu... 🥴

Dagens etapp: till fots runt runt runt i Inverness, okänt antal kilometrar men rätt så många! 😂 Därmed blev "vilodag" en sanning med modifikation, men cykeln har i alla fall fått en paus... 😉

Inverness, ja. Vilken himla mysig stad! Det bidrar säkert att vädret varit fantastiskt, men det är nåt med hela atmosfären. River Ness som flyter mitt genom stan, hängbroarna, grönskan...

Jag har stort sett rört mig utomhus - till det bidrar att jag ändå inte bör shoppa eftersom allt ska släpas med på cykeln. Gick väl sådär med de föresatserna... blev både en bok på Leakey's Bookshop (största antikvariatet i Skottland) - och en äggkopp... 🤔

Har även hunnit prata en del med en av de anställda på vandrarhemmet - som visade sig vara svenska och väldigt trevlig! Trevliga är också de två sydafrikanska damer som jag för andra natten delar rum med, dessutom är de hyfsat pratglada... 😁

Matvanorna under resan har någon frågat om. Ehm... inga större kulinariska utsvävningar precis! Under dagarna handlar det om bananer, nötter, energibarer och amerikanska pannkakor (nya favoriten, i praktiska förpackningar från Coop). I middagsväg - i den mån det blivit nån - har det varit hamburgare eller fish'n'chips. Budgetstuket! 

Imorgon ska cykeln rulla igen, är det tänkt. Rundtur till Fort George och Nairn Beach, sen tillbaka till Inverness för en natt till innan det bär av söderut längs Loch Ness. Törs nästan inte säga det, men vädret verkar ska hålla i sig... ☀️

PS. Glömde säga igår: guiden på Culloden Battlefield berättade att det var nio svenska legosoldater (om man nu kallade dem så på den tiden) som stred för jakobiterna på slagfältet. Och att en av de kanoner de använde var svensktillverkad. Det visste ni inte!

Dagens etapp: Kingussie-Inverness, 102 km (inkl felnavigering...).

Lämnade Kingussie via småvägar som bl.a. tog mig förbi Ruthven Barracks. Har cyklat förbi skogar, fält och hedar, ännu en gång upp över 400 meter och ner igen. Sett broar och viadukter. Och cyklat fel. 😠

Hade biljett till guidning på Culloden Battlefield kl 16. Fatta känslan när man tycker man är i tid - bara för att inse att av alla jävla skyltar jag kunde missa var det avfarten till slagfältet...! Hann en halvmil förbi innan jag insåg mitt misstag, och givetvis var det utförsbacke nästan hela vägen. Så jag gjorde en helomvändning och kämpade som en furie tillbaka uppför backen (för brant att cykla i) och sen trampade jag som en dåre när det äntligen flackade ut och sen skenade jag in på området exakt 4 minuter för sent... 🥵🥵🥵

MEN: mycket vänlig herre i informationsdisken på besökscentrat bokade om mig till kl 17, utan kostnad! Puh! Tur för mig att de precis förlängt öppettiderna, när jag bokade var kl 16 sista guidningen för dagen. 

Duktig guide, förresten, som lyckades levandegöra händelserna. 

Ja, sen handlade det bara om att ta sig in till Inverness och vandrarhemmet. Som de baske mig lyckats gömma undan!! Kändes som jag gick och gick och gick... och i natt ska jag sova som en klubbad oavsett hur knölig madrassen är!! Delar rum med en tant från Aberdeen, en från Nya Zeeland, en från Sydafrika och en som jag inte minns. Ska nog gå bra.

Ännu inte bestämt upplägget för imorgon, men det lutar åt en vilodag. Foten behöver det. Resten av mig också... 🤪

Puh! Tidernas längsta slakmota!? Startade i Pitlochry på 100 m.ö.h., kom tre mil senare upp till Pass of Drumochter på 462 m.ö.h. Sista halvmilen fick jag gå och styra cykeln, inte för att det var särskilt brant (och jag har en fantasiljon växlar på cykeln) - men på grund av motvinden. Rejäl sådan! Såpass att cykeln inte rörde sig hur mycket jag än tog i - när jag nästan välte insåg jag det hopplösa i företaget.

Men sen hade jag ett par mil utförsbacke ner till Kingussie där jag nu checkat in för natten på ett trevligt B&B! Som - föga förvånande - ligger längst upp i en brant backe... 😝 Till skillnad från tidigare boenden ligger mitt rum på Greystones INTE ovanpå en bar, INTE vid en huvudgata, INTE ovanpå en tvättstuga. Men de har höns. Och en tupp. Rakt nedanför mitt fönster... 🤔

Trevligt folk har jag träffat även idag. Cykelleden följer stort sett huvudvägen genom passet, och när jag passerade en parkeringsficka stod en man med skåpbil och väntade. Jag hann nästan ana oråd - men han ville fråga om jag behövde hjälp med cykeln, hade kört förbi och sett mig leda den. Han är följebil till sin syster och en kvinna till som just nu cyklar Land's End-John O'Groats (alltså motsvarande Smygehuk-Treriksröset). "So I have everything you need to fix a bike!" Så snällt, även om det nu inte behövdes! ❤️

Och en stund senare susade de förbi mig, två ärtiga damer iförda identiska chockrosa cykelkläder och dito skor. Då styrde jag fortfarande cykeln, på grund av motvinden. "It's a bit blistery today, isn't it?" hojtade en av dem glatt när de trampade förbi. Dagens understatement! 😂

Dagens etapp: Aberfeldy-Queen's View-Pitlochry, 47 km.

Startade hyfsat tidigt i morse, så jag var färdigcyklad för dagen redan vid 15-snåret! Tog mig upp till vandrarhemmet i Pitlochry som typ ligger på en bergstopp (känns det som) - bara för att upptäcka att det var en timme tills jag kunde checka in och det var tomt i receptionen och låst... 🤔 Nåja. Hittade en bänk utanför dit wifit (nästan) nådde, det fick duga att vänta där så länge! 😊 Sen blev det en promenad ner till centrum, för middag och proviantering, men utan cykel och packning. Backen var jobbig nog på tillbakavägen ändå, med fish'n'chips i magen! 😂

Har under dagen bl.a. besökt Queen's View, som anses vara en av de vackraste utsiktspunkterna i Skottland (jojo, hård konkurrens om den utmärkelsen tycker nog jag efter några dagar i landet). När drottning Victoria besökte platsen 1866 utgick hon från att den fått sitt namn efter henne - men inte då. Sannolikt är namnet 500 år gammalt och kommer från Isabella, Robert I av Skottlands första hustru.

Hur som. Tur som en tok med vädret idag med! Även om solen inte sken när jag var däruppe hörde jag en skotte som guidade ett gäng amerikaner säga att "you are really lucky, it isn't often you get a clear view like this". Jamendåså! 😁

PS. Men jävlar vilken uppförsbacke det var. Borde jag väl kunnat räkna ut, att utsiktsplatser måste ha utsikt... men ändå. Pust, stön! 🥵

PS.2. Vädret är fantastiskt ur mitt perspektiv - men nu ökar risken för bränder i skog och mark i stora delar av Skottland. Inte bra. Kunde man kanske be om ett mellanting? Regn nattetid? 💦

Dagens etapp: Callander-Aberfeldy, 72 km.

Alltså, vilken dag! Sommarvärme och strålande sol! Inte riktigt vad man väntar sig i Skottland... men det är bara att tacka och ta emot! ☀️

Hyfsade stigningar idag med, har varit uppe på över 300 m.ö.h. Skönt dock att beta av uppförsbackarna i början av dagen, den sista delen var betydligt flackare och mer lättcyklad. Vackert har det varit HELA vägen. Alltså, fatta så fint det är här! ❤️ Och fågelkvitter hela tiden. Och både kaniner och ekorrar som hoppat över vägen... 🐇🐿️

I första rejäla stigningen där cykelbanan sicksackade sig uppåt och jag flåsande knuffade cykeln meter för meter, blev jag omcyklad (!) av ett gäng herrar i typ min ålder. "Where are you heading?" frågade en av dem (fatta! han kunde PRATA fast han cyklade i värsta mördarbacken!). Jag kunde ju inte precis dra min resplan, utan hojtade bara "Inverness!" för att säga nånting. "Jeeesus, that is bloody far!" utbrast han. Han skulle bara veta att det bara är ett delmål... 😉 Å andra sidan kändes det bloody far i den där backen! 😂

Har annars inte mött så många cyklister idag, men de som passerar hejar vanligtvis glatt. Hur långt ut på dagen är det förresten OK att säga "good morning"? Vid 12.30 tyckte jag nog det började bli dags att gå över till "good day" eller bara "hello" men det tyckte tydligen inte en äldre herre som jag mötte... 🤔

Dagens etapp: Glasgow-Callander, 95 km.

Först: i morse mötte jag en kändis! Även om jag inte visste vem hon var (förrän efteråt när jag googlade). Organisten/körledaren Gail Archer är ute på Europa-turné och hade ett framträdande i University Memorial Chapel idag. Och på Sandyford Hotel har de så snävt om tid för frukost att alla kommer ner samtidigt och får trängas - så vi satt vid samma lilla bord. Kan meddela att hon var trevlig! 😊

Cyklingen då? Jotack, jag känner att jag lever. Nu gör det ont även på de ställen som inte gjorde ont igår... 😝 Jag visste att underlaget skulle vara dåligt en längre sträcka, det står på cykelkartan (tänk typ krossgrus = punka waiting to happen) - men att styra cykeln upp till 250 m.ö.h. och sen styra den det mesta av sträckan ner också (totalt bortåt 13 km) - det känns i armarna! 

Gjorde en avstickare till Dumbarton i förmiddags och fick hjälp att justera bromsarna på cykeln. Sen en annan avstickare för att leta rätt på en slottsruin, Buchanan Castle. Google Maps lyckades återigen luras och tog mig dit på en omväg som innefattade både kostig och sväng förbi en golfbana - där en kille bromsade in bilen, vevade ner rutan och frågade "are you lost"? Tja, med reflexväst, packning och vild blick såg jag nog inte ut som den genomsnittliga golfspelaren... 😂

För att sammanfatta dagen: otroligt vackra vyer! ❤️ Och sol! ☀️ Och trevliga människor - småpratat lite här och där (och blivit tagen för holländare). Killen som fixade cykeln var dock komplett omöjlig att förstå... 😉 

Nu ryggläge i säng på hotell där mitt rum - såklart - ligger rakt ovanför baren. Misstänker dock att jag kommer sova som en klubbad hur mycket de än väsnas! 😝

Funderar förresten på vad han ska heta. Cykeln, alltså. För det är ju såklart en "han". Och ett namn borde han ha! Återkommer i ämnet... 😉

Gårdagens etapp: Grangemouth-Glasgow, 49 km.

I förrgår trodde jag flera gånger att jag var framme fast jag inte var det - igår rullade jag in i Glasgow utan att märka det! 🤪 Detta trots att jag har trippmätare på cykeln och nog borde ha anat... 

Det gjorde även att jag helt missade Wardpark Studios längs vägen - stor filmstudio där bl.a. (såklart) Outlander spelas in. Men man får inte gå in och alltihop ser ut som en stor industribyggnad på utsidan, så det må göra detsamma.

Även igår färdaded jag längs kanal - Forth & Clyde denna gång. Såväl kanal som gång/cykelbana är bredare än Union, så det är mer lättcyklat. Å andra sidan hade jag motvind hela vägen...

När jag kom till hotellet och insåg att det låg mitt i en livlig korsning började jag oroa mig för cykeln. Men vänlig dam i receptionen ropade på två gubbar som håller på att måla om hotellet - en av dem hämtade cykeln, lyfte helt sonika upp den och bar upp den till min våning. Så den har suttit fastlåst vid elementet utanför mitt rum! 😂👍

Vandrade omkring i stan ett par timmar. Hittade ingen turistinformation, inga broschyrer/kartor i hotellreceptionen - och att använda mobilen kostar ju skjortan. Därmed var det mer tur än nåt annat att jag lyckades hitta två av väggmålningarna som ingår i The Glasgow Mural Trail. Det finns bortåt 30, utspridda runt stan.

Sen blev det lat kväll på rygg. Ont lite varstans, men det är väl bara att vänja sig. Trots allt var det här de två lätta etapperna = cykla längs kanalerna = PLATT. Det lär det INTE bli resten av vägen...! 😬

L-A-L-L-Y-B-R-O-C-H. 

I was here!! På riktigt!! 😁

Eller ja, Midhope Castle som det egentligen heter. Men alla som sett Outlander vet precis... ❤️

Jag kämpade mot klockan, hade biljett till kl 13 men kom iväg sent från Edinburgh (på grund av en cykelmekaniker som behövde mer än lovligt lång tid för att montera trippmätare på hojen). När klockan var fem i och jag fortfarande hade en halvmil kvar gav jag tappt. Men herrn i biljettluckan sa "no worries", trollade fram en biljett och släppte in mig när jag kom dit. Och tänk, jag kom mitt mellan två busslaster med (mest) tanter, så jag kunde fotografera utan att det var folk ivägen! 

När jag kom var det förresten en besökare som stod och skällde på herrn i biljettluckan och krävde pengarna tillbaka för han var så besviken - "I mean, it's just a ruin". Suck! 🙄

Sen pratade jag lite med en amerikansk dam som gick runt med tindrande ögon. "I just LOVE Outlander! I wanted to go here for our anniversary, my husband wanted to go to Hawaii". Gubben stod en bit bort och såg luttrad ut... 😂

Dagens etapp: Edinburgh-Grangemouth, 69 km (inklusive en liten felnavigering på ett par kilometer). Stort sett hela färden har gått längs Union Canal. Vackert! ❤️ Och stort sett bilfri väg. Dock: gång/cykelbanan är smal. Riktigt smal. Så-det-inte-alltid-går-att-mötas-smal. Vilket innebär att man får bromsa, styra år sidan, kliva av - nästan hela tiden. Nästan alla man möter hejar glatt, säger "thanks" och "sorry" om vartannat.

Underlaget är en blandning av asfalt, oljegrus och kullersten. Och rötter - massor av trädrötter... 🤔

I Sverige hade vi helt säkert haft räcke längs en sån här gång/cykelbana kant i kant med kanalen. Jag undrade mer än en gång hur många cyklister som vinglat ner i den (och om jag skulle bli näst på tur). Enda stället där det är räcke är inne i de båda kanaltunnlarna. Där uppmanas man kliva av och leda cykeln. Tacka fan för det - mörkt, slipprigt, vägbanan lutar... 😳

Fördelen med att cykla längs kanalen: det är platt. Helt platt. Visserligen inga utförsbackar - men inga uppförsdito heller! 😁 

Det går inte alltid som man tänkt sig. Cykelfirman jag haft kontakt med - som sagt "no worries, we should have something when you arrive" - har inte en enda hybridcykel tillgänglig just nu, varken ny eller begagnad! Och överhuvudtaget inget i min prisklass.

Så för en dryg tusenlapp mer än jag tänkt blir det en begagnad långfärdscykel med bockstyre (!) och utan möjlighet att montera cykelkorg. Och ingen fotbroms ("none of our bikes have that"). Har provcyklat två vändor i en intilliggande park, och de har justerat sadel och styre. Största utmaningen är att över huvud taget komma upp på den - det är en herrcykel... 🙄 Måste hålla i mig i nåt för att hålla balansen när jag ska slänga över benet - ser antagligen inte klok ut. Killen som hjälpte mig såg rätt chockad ut när jag sa att jag ska cykla 100 mil. "I have faith in you" sa han och försökte tappert se ut som att han faktiskt menade det... 😝

De ska förresten montera Marathon-däck som anses vara det allra bästa för att undvika punktering (men fan vet, det är trots allt mig det handlar om). Hämtar upp hojen imorgon förmiddag - och sen bär det av. Håll tummarna...!! 🤪

Dagen har för övrigt ägnats åt att vandra kors och tvärs i stan. Säkert ett par mil - möjligen inte det smartaste för fotleden som nu värker rejält. 

Fascinerande med alla stora stenbyggnader när man själv är mest van med små trähus... 😊

Nu sitter jag i loungen (tror jag de kallar det) och väntar på frukost. Gick och hämtade en grej i rummet - värmen slår emot en... 🤔

På dagens program: fixa cykel! 😊🚴‍♀️

Jahapp. Intressant att dela rum. Plötsligt stack det fram en fot precis vid min stege... fast den försvann igen innan jag skulle passera! 😝

Vacker cykelmorgon!! Om än en smula kylslaget med cykelbyxor i +4... 🤪

Säkring av skorna inför kommande expedition. Alltså, originalskosnörena är mycket snyggare, men om knuten går upp och de tjorvar fast sig i cykelkedjan... 😳 Dessutom är de elastiska skönare när man går långt (vilket jag ju lär göra i varenda motlut) i och med att de är... just det... elastiska! 😁

För jo, jag har hittat (super)sköna och (snor)dyra skor med plats för såväl kraftigt pronerande fotled som nya inlägg och hallux valgus. På Gå- och löpkliniken i Umeå vet de vad de gör! 👍

Vardagsobservation på min fönsterbräda! 😊

Aningen enkelspårigt på läsfronten för tillfället. Gemensam nämnare? Skottland! 😁🏴󠁧󠁢󠁳󠁣󠁴󠁿

Dessutom är jag halvvägs genom en dokumentärserie om Loch Ness-odjuret på SVT Play. Pappas kommentar när han hörde att jag ska cykla längs sjön: "Men vingla då inte ner i den!" 😂🚴‍♀️🦕