jennyinorge

Puh! Tidernas längsta slakmota!? Startade i Pitlochry på 100 m.ö.h., kom tre mil senare upp till Pass of Drumochter på 462 m.ö.h. Sista halvmilen fick jag gå och styra cykeln, inte för att det var särskilt brant (och jag har en fantasiljon växlar på cykeln) - men på grund av motvinden. Rejäl sådan! Såpass att cykeln inte rörde sig hur mycket jag än tog i - när jag nästan välte insåg jag det hopplösa i företaget.

Men sen hade jag ett par mil utförsbacke ner till Kingussie där jag nu checkat in för natten på ett trevligt B&B! Som - föga förvånande - ligger längst upp i en brant backe... 😝 Till skillnad från tidigare boenden ligger mitt rum på Greystones INTE ovanpå en bar, INTE vid en huvudgata, INTE ovanpå en tvättstuga. Men de har höns. Och en tupp. Rakt nedanför mitt fönster... 🤔

Trevligt folk har jag träffat även idag. Cykelleden följer stort sett huvudvägen genom passet, och när jag passerade en parkeringsficka stod en man med skåpbil och väntade. Jag hann nästan ana oråd - men han ville fråga om jag behövde hjälp med cykeln, hade kört förbi och sett mig leda den. Han är följebil till sin syster och en kvinna till som just nu cyklar Land's End-John O'Groats (alltså motsvarande Smygehuk-Treriksröset). "So I have everything you need to fix a bike!" Så snällt, även om det nu inte behövdes! ❤️

Och en stund senare susade de förbi mig, två ärtiga damer iförda identiska chockrosa cykelkläder och dito skor. Då styrde jag fortfarande cykeln, på grund av motvinden. "It's a bit blistery today, isn't it?" hojtade en av dem glatt när de trampade förbi. Dagens understatement! 😂