jennyinorge

Det här blir ett världsrekordlångt inlägg... ni får väl scrolla om det blir för långrandigt! :)

Som vanligt bara att klicka på de små bilderna för att se dem i större format.

     

Vi var över 90 förväntansfulla som bussades ut till Sandnessjøen på måndag morgon och bordade Gamle Helgeland respetive Bærøycruise. Jag hörde till gänget som fick åka med Gamle Helgeland, vilket jag är glad för. Visserligen tog turen ca 2,5 timmar (att jämföras med den andra båten som klarade av sträckan på en timme), men å andra sidan var det en upplevelse i sig själv att sakta puttra fram över vattnet.

   

Väl framme fick vi lunch på Lovund Rorbuhotell där också de flesta inkvarterades. Vi var dock ett gäng som inte fick plats där utan fick bo ombord på Gamle Helgeland. Det gick fint, men visst var det lite bökigt att bo nästan en kilometer bort (fanns t.ex. inga gatlysen när vi gick tillbaka till båten på kvällarna), och dessutom fanns det i min ände av båten ingen toalett så blev man nödig fick man klä på sig och korsa däcket. Och det fanns ingen ventilation. Och båten startade motorerna ca 06.15 på morgnarna för att flytta sig 20 m och ge plats åt hurtigbåten till Sandnessjøen (fanns inte plats för båda vid kajen). Så det blev inga sovmorgnar direkt...
Men varför klaga, jag hade ju tak över huvudet! :)

     

Måndagseftermiddagen ägnades åt en föreläsning på tema motivation och begeistring. Livs-gnistrare Tom Åge Myhren från Næroset i Hedmark pratade i ett par timmar om hur man kan göra och tänka för att vända en negativ trend (i fallet Næroset frånflyttning och hot om skolnedläggning). Ledorden i Næroset är humor-fantasi-galenskap-mod. Han var helt suverän. HELT SUVERÄN. Mycket handlade om att väva in humor i det man gör. Humor kan man inte få för mycket av! Är det t.ex. nån av er som kommit hem från jobbet och tänkt att "det här var ingen bra dag, vi hade det alldeles för roligt"? Nä, tänkte väl det!! :) Alldeles för många ägnar alltför mycket tid och energi åt att gnälla och visa missnöje. I Næroset visade man stor kompetens på det området när skolan riskerade att läggas ned - utan att klagomålen och domedagsprofetiorna hade den minsta effekt hos kommunledningen. Och dessutom - vem vill flytta till ett sånt ställe? Men så bestämde sig invånarna för att göra det rakt motsatta - ta fasta på det positiva med bygden, visa fram vad man har att erbjuda, arrangera evenemang och aktiviteter, kontakta medierna för att sprida budskapet om Næroset som en bra plats att leva på. Och det funkade! Skolan är räddad, samhället blomstrar. Skulle unna er alla att höra på Tom Åge Myhren - även om en del säkert skulle få problem med hans norska dialekt... och i tillägg pratar han jättefort (värre än mig). Det gällde att hänga med i svängarna!

   
Lovund är knappt 5 km². Och fjället upptar ca 85% av ytan. Det är inte mycket yta kvar...!

Det bor uppemot 50 svenskar på Lovund (även om alla inte är fastboende) och flera av dem som jobbade på hotellet pratade svenska. Under festmiddagen på måndagskvällen föranledde detta en del muntra kommentarer från mina kollegor och plötsligt var vi mitt uppe i en diskussion. Jag försökte förklara att vi norrlänningar inte säger Umeå, Luleå, Skellefteå, Piteå - utan bara Ume, Lule, Skellefte, Pite. Varpå en av kollegorna svarade "Jamen, säger ni att ni ska åka till Stock då också??" Hehe. Nej. Vi säger Stockholm. Faktiskt.

Sen sa jag, på skoj, att det är ju fler än norrlänningarna som hoppar över bokstäver. Kungen undertecknade ju i nåt sammanhang med signaturen Cal Gustf - eftersom han är dyslektiker. Då kommenterade nästa kollega "Det heter inte dyslexi, det heter stenografi".

Sen blev droppen när nån frågade mig var jag köpt min tröja och jag sa att jag tror det var på Hennes. "Vaddå Hennes, det heter väl Hennes & Mauritz?!" sa kollegorna unisont. Njää, menade jag, vi säger för det mesta bara Hennes. "Jaha, så då heter det Polarn o. också, eller? För ni säger väl aldrig Pyret?" Jag skrattade så tårarna rann...

Språkförbistring, jomenvisst! :)

Förresten, det var vansinnigt god mat på hotellet. Vi åt och åt och åt... ALLT var gott!!

     

Tisdagsmorgonen vaknade jag tidigt, av de där båtmotorerna ni vet. Och gick på tur i morgonsolen. Himmel, så fint!! Var ute i en och en halv timme innan jag motvilligt gick till hotellet för att äta frukost. Skulle gärna stannat ute längre!



     

Kolla in fåren på fjällsidan. Ingen höjdrädsla där inte! :)

   

Senare på dagen åkte vi på båttur runt Lovund. Vinden hade friskat i ordentligt (skulle tippa det blåste kuling) och jag gruvade en del för vågorna. Jodå, det rullade en hel del - men Gamle Helgeland är fantastisk i sjögång. Hon gick mjukt upp och ner i vågor som jag aldrig skulle ha överlevt med Holmöfärjan...

     

Och sen blev det guidad rundvandring på ön, primärt nere i hamnen där laxindustrin håller till. Lovund var på 60-talet en avfolkningsbygd med knappt 250 invånare, framtidstro fanns knappt och inte heller arbetstillfällen. Men två entusiaster med stort hjärta för sin ö bestämde sig för att satsa på laxodling. Till en början mötte de många motgångar, men utvecklingen sköt fart och idag slaktar företaget Nova Sea ofattbara 230 ton lax - varje dag! Detta fyller 12 långtradare med lax. Varje dag. Man jobbar tvåskift på fabriken - samt ett tredje skift 22.00-05.00 när hela fabriken städas och skuras inför nästa dags arbete. Intill slakteriet ligger en fabrik som tillverkar frigolitlådor som laxen packas i. Man tillverkar drygt 20.000 lådor varje dag - hälften har man avsättning för på Lovund, resten säljs till Marine Harvest på Herøy (också laxindustri). Man har 14 laxodlingar utspridda längs kusten både norr och söder om Lovund - härifrån hämtas fisken i stora vattentankar för att den ska hållas vid liv och färsk - från det att den sen matas in i fabriken tar det 2,5 timme innan den är sorterad, rensad och packad ombord på långtradare, färdig för leverans ut i Europa. Mycket säljs till Frankrike, Spanien, Italien - men en del hamnar så långt bort som i Kina och Japan (då sänds fisken med flyg, såklart).

Fiskrenset då? Jodå. Detta tas också omhand lokalt. Det blir uppemot 30 ton. Varje dag. Av detta utvinns bl.a. fiskmjöl (protein) som används till djurfoder, men också ingredienser som används i fuktighetskräm. Det ni! :)

Det var helt fascinerande att ta del av hur samhället på Lovund fungerar. Folk är kreativa och har framtidstro, ingenting är omöjligt. Det planeras för 30 nya bostäder, utbyggnad av fiskeindustrin, avsaltning av havsvatten (då färskvattnet per idag precis täcker behovet, man kommer behöva mer till industrin framöver), man jobbar för bättre förbindelser till fastlandet, bredband till alla... och så vidare! Det bor idag 400 människor på ön, varav 100 är under 16 år. Det går 40 barn på dagis och 60 i skolan. Det finns äldreboende, hotell, squashhall (!) m.m. m.m. m.m. - och numera också en brandbil, bekostad av företagen på ön.

   

Hörde några kollegor som stod och diskuterade våghöjden när vi åkte hem på onsdagen. När vi korsade Åsværfjorden rullade det en del och vågorna var uppskattningsvis 4-5 meter. Det ni!

   

Nej, nu ska jag ge mig. Avslutar med att konstatera att Lovund var en fantastisk upplevelse!! Åk dit om ni har möjlighet!!! (och så kan ni ju mellanlanda hos mig i Mosjøen, hehe)



Sista bilden - när vi kom till Sandnessjøen låg Nordstjernen vid kaj.
Det är det äldsta av fartygen på Hurtigruten - tjusigt, eller hur?


_ _ _ _ _

Fick en vits av en bekant hemma i Sverige - kan inte låta bli att delge er:

Norrmän öppnar mjölkpaketen i redan i affären.
Vet du varför?
Jo, det står "Öppnas här".

Hihi!
Trevlig helg!