jennyinorge

Sista etappen är alltså genomförd: Brodick-(färja)-Ardrossan-Glasgow, 65 km.

Onödigt spännande inledning på dagen: alla passagerare föstes ihop i cafeterian ombord på färjan innan avgång då det saknades en passagerare från överfarten över till Arran - hens bil stod kvar på bildäck. Så besättningen genomsökte fartyget medan vi fick hålla oss på plats. Till slut lyckades de lokalisera vederbörande - som gått iland utan sitt fordon... 🤪 Puh! Tur det inte var nån som fallit överbord!

Från Ardrossan tog det en evig tid att tråckla sig ut från hamnområdet och sen ut ur stan, men sen jag väl kom fram till rätt cykelled var det bara att mata på - i flera mil följde den nämligen en gammal järnvägslinje (Lochwinnoch Loop Line, lades ner 1966). Och järnvägsspår byggs minsann inte med 20 graders lutning annat än på tivoli! Nästan kanalplatt med andra ord! 😁👏

Konstaterade under färden att det nog är tur att det här var sista cykeldagen - högeraxeln och vänsterhöften värker nu nästan konstant, vilket jag skyller på alla mil jag gått och knuffat cykeln uppför backarna... Pappa sa häromdagen i telefon att "You're too old for this shit" (nä, det sa han inte, han kan inte engelska - men det var andemeningen). Just nu är jag böjd att hålla med, men får jag bara sova och vila lite är jag nog fit for fight igen! 😁🚴‍♀️💪

I Glasgow besökte jag en pantbank och sade hejdå till Alfred, som jag omsider döpt cykeln till (efter Emil i Lönnebergas trogne vapendragare). Fick mer betalt än förväntat - hade gärna tagit med honom hem till Sverige men det hade blivit en alldeles för kostsam historia...

Och sen sammanstrålade jag med ny reskompis - Ulrika, som jag åker till Fort William med imorgon, sen till Skye och sen till Edinburgh. Mer eller mindre samma väg som cykelexpeditionen men åt andra hållet! 😊 Därmed fortsätter Skottlandsrapporteringen ytterligare en vecka... 😝🏴󠁧󠁢󠁳󠁣󠁴󠁿