Decemberböcker

 
E.L. James: Fri (Fifty shades; 3) (digikort)
Tja, vi börjar väl med den sista delen i trilogin om Ana och hennes Mr Grey... :)
Jag ska inte avslöja så mycket av innehållet för den som har planer på att läsa serien, men håller fast vid det jag skrev om de två första böckerna: det hade inte varit nödvändigt med en trilogi, storyn hade fått plats i två volymer (men begreppet "trilogi" har ju en fin klang). Emellanåt går berättandet på tomgång. Thrillerinslagen känns inte särskilt övertygande, och varenda gång Ana och Christian har sex (och ja, det är ofta) visar det sig föga förvånande vara en ännu mer fantastisk och intensiv upplevelse än gången innan. Ehh... man tycker ju att det borde leda till en viss prestationsångest efterhand...?
Och dessutom: Ana är för ung för att kännas trovärdig. Hon är 21 (eller är det 22?) och Christian är 27 (eller 28?), och inte minst i den tredje boken blir hennes agerande och språkbruk nästan fånigt när man tänker på att hon bara är ett par år äldre än mina gymnasieelever. Det hade inte skadat om författaren hade gjort dem båda 10 år äldre.
Men vem försöker jag lura? Alla mina invändningar till trots - jag sträcklyssnade även den här gången. Och jag fängslas av historien. Inte av de oändliga varianterna av kinky sex, men av Ana och Christian. Av intensiteten i deras känslor för varann. Av hur Ana, lite i taget, får Christian att öppna sig och visa den rädsla och sårbarhet han döljer bakom sin aggressiva och kontrollerande fasad.
Säkert banalt, men jag faller för det.
Och när jag bläddrade igenom den engelska versionen av Fri (den norska var utlånad), bara för att kolla om det var fel på digikortet (på ett ställe i berättelsen görs ett så abrupt hopp att jag misstänkte att något saknades), ja, då fastnade jag igen. Hade plötsligt läst flera kapitel. Och uppdagade (föga förvånande) att texten gör sig bättre i original. Och började fundera på att läsa hela serien på nytt, på engelska. Hm. Hur uppslukad kan man bli? Nåja. Det går nog över. Det är inte första gången - jag har en hel hoper böcker jag tänkt läsa omigen "nån gång när jag får tid". När nu det blir... :)

 
Katherine Webb: Arven (digikort)
Den här boken påminner en hel del om Kate Mortons Den glemte hagen som jag lyssnade på i september. Båda romanerna spänner över flera generationer och kontinenter och innehåller välbevarade familjehemligheter som är i färd med att avslöjas...
Systrarna Erica och Beth Calcott reser till Storton Manor som de ärvt av sin mormor. De har inte varit där på många år, och planen är att gå igenom godset en sista gång innan de lägger det ut till försäljning. Men när Erica hittar ett gammalt foto av mormorsmor Caroline med en baby i famnen väcks hennes nyfikenhet. Fotot togs i New York år 1904 - men hon gifte sig inte med lord Calcott förrän året därpå, och ingenstans finns något som tyder på att hon då redan hade ett barn. Vem är babyn? Och var blev det av honom?


P.C. & Kristin Cast: Merket (House of Night; 1) (ebok)
Ja, så har jag äntligen tagit mig i kragen och testat att läsa en bok i eboksformat! :)
Vad jag tycker? Nja. OK, plattan har sina fördelar. Om man till exempel ska på semester kan man ta med sig en hel hoper böcker utan att det väger mer än motsvarande en enda. Men annars...? Nä, jag tror jag håller mig till pappersvarianten. Eller ljudboksvarianten.
När det är sagt - själva boken var det inget större fel på! :) Till en början tänkte jag "äsch, ännu en fjortisvampyrbok", men efterhand blev jag mer och mer intresserad. Zoey är 16 år och har precis blivit märkt. Det betyder att hon måste lämna sitt gamla liv och börja på vampyrskolan House of Night. Där går eleverna i fyra år, innan de förvandlas till vampyrer. För Zoey är det en lättnad att äntligen komma till en plats där hon känner sig hemma, och hon får vänner som accepterar henne som hon är. Men det visar sig snart att hon är speciell - hennes märke (en halvmåne i pannan) ser inte ut som hos de andra nymärkta och dessutom visar hon sig besitta ovanliga egenskaper. Det har Afrodite - arrogant och bländande vacker och ledare för studentföreningen Mørkets døtre - svårt att acceptera, och snart dras Zoey in i en maktkamp som bara en av dem kan vinna...
Vid tillfälle ska jag nog läsa nästa bok också - men alla? Nja. Det ska visst bli 12 böcker i serien (hittills har nio av dem kommit ut på norska). Och så länge vet jag inte om jag orkar hålla intresset vid liv... :)
 
 
 
P.C. & Kristin Cast: Bedratt (House of Night; 2)
P.C. & Kristin Cast: Utvalgt (House of Night; 3)
Ehh... varför vänta? :)
Fast jag lade ner eboksprojektet. Bok 2 och 3 har jag läst i vanligt pappersformat.
Historien om Zoey och hennes vänner på House of Night fortsätter. Jag ska inte avslöja handlingen, men när jag läst Bedratt och halva Utvalgt, då var jag på väg att tappa intresset och tänkte att "tre böcker räcker". Fast sen läste jag slutet... och baske mig, jag måste nog låna fjärde boken också!
 
 
Mary Hooper: The new girl
En lättläst bok från Barrington Stoke. Carly blir ovän med Bethan, och oroar sig för att inte hitta en ny kompis. Men så träffar hon Kirsty som är ny på skolan. De blir bästisar, men efter ett tag tycker Carly att Kirsty börjar bete sig underligt - hon härmar Carly i allt. Köper likadana kläder, likadana smycken, ställer sig in hos Carlys föräldrar. Men det värsta av allt är att hon också försöker stjäla Carlys pojkvän. Ja, hela hennes liv, faktiskt... Spännande och lättläst, även om slutet kändes lite tamt och en smula orealistiskt.
 


Erik Fosnes Hansen: Salme ved reisens slutt (CD-bok)
Salme ved reisens slutt kom ut 1990 och belönades med flera priser. Den är översatt till närmare 30 språk (bland annat svenska) och kan nog kallas en modern norsk klassiker.
Detta är historien om bandet som spelade på Titanic. Vi får följa musikerna när de möts på tåget till hamnen i Southampton och ända tills fartyget går ner. Fyra av dem får vi lära känna närmare och författaren tecknar även en bild av Europa vid sekelskiftet.
Det är en intressant bok, men den var inte riktigt vad jag väntat mig. Jag hade trott att den skulle handla mer om Titanic - nu känns det som att de fem dagarna från jungfrufärdens start till kollisionen med isberget får för lite utrymme. Antagligen är det jag som inte har vett att uppskatta de emellanåt väldigt långa och smått poetiska skildringarna av bandets medlemmar. Alltså, jag vill gärna veta vilka de är, men så in i minsta detalj...? Hm. Men så är det ju en roman om musikerna och inte om fartyget, vilket jag borde tänkt på redan från början.
  
Inspirerad av boken har jag nu lyssnat på Mikael Wiehes Titanic - jo, jag har hört den förr, men det är ett tag sen. Och med Jason, David, Spot och de andra musikernas öden i bakhuvudet får den en annan klang.
 
Och så blir jag så förbannad över det faktum att det var 2224 människor ombord men bara livbåtar till 1178. Och att de första livbåtarna inte ens var fulla när de sänktes ned. I boken beskriver Fosnes Hansen förstaklasspassagerare som vägrar inse allvaret, och damer som inte vill ta på räddningsvästar då de "inte passar till aftonklänningen". Om det är sant vet jag inte, men faktum kvarstår: 1514 människor miste livet på Atlanten den 15 april 1912. 
 
 
Åke Löfgren & Egon Möller-Nielsen: Historien om någon
Årets sista bok är en bilderbok - som jag läste sju gånger på rad för Rasmus... :)
Historien om någon är också en klassiker - den kom ut första gången 1951 men är fortfarande populär. Den startar med ett mysterium - vem har lämnat en våt fläck på golvet i tamburen? Och vem har vält omkull mormors runda stickbord? Genom att följa en röd ulltråd genom rum efter rum får man ledtrådar till vem "skurken" kan vara, men inte förrän man kommer upp på vinden avslöjas vem det är. Och Rasmus tycker det är lika spännande varje gång...! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0