jennyinorge

Jaja. Får se om jag lyckas komma ikapp så småningom. Börjar bakifrån - med kvällens matlagningsryck, som satte igång i samma stund som åskovädret drog förbi. Gissa vem som ska äta köttfärssås typ hela nästa vecka? 

Köttbuljongtärningarna bäst före 2019, sojan bäst före 2018, tomatpurén bäst före 2021... men det blev gott! 😁 Eva har lärt mig att blanda i creme fraiche med tomat och fetaost, och så skarvade jag i med två förp kidneybönor. 

Kan inte riktigt släppa Skottland... 😉

Det här var min livlina under resan - nu behövdes den inte, men kändes ändå som en bra trygghet. Fick tips av en låntagare redan förra året. SPOT Gen 4 kopplar upp mot satellit och sänder en signal var 10:e minut, så att de personer jag skickat länk till kan gå in och följa mig live - prickarna ska visa på ungefär en meter när. Därmed vet de var de ska leta om något skulle hända. Det finns också en knapp som skickar larmsignal till lokal räddningstjänst, var i världen du än befinner dig. 

Den funkar sådär i städer och tät skog, måste ha fri sikt uppåt. Och den kan inte ligga typ i jackfickan. Jag satte fast den på styret på cykeln. Fick meddelanden hemifrån om att den funkade bra, även om nån uppdatering placerade mig i en flod och nån annan i en sjö... 🤪

Sen klarar den inte av att visa mer än 500 prickar när man tar upp kartbilden så allt är inte med nu:

Nästa bild visar där jag cyklade fram och tillbaka i trakterna kring Culloden, sista bilden är från Glenfinnan Viaduct. Det går att zooma in ytterligare, just nu blir det lite suddigt när man gör det men jag har för mig att live-uppdateringarna är rätt skarpa även på nära håll.

Glömde SPOTen på vandrarhemmet den dag jag cyklade runt på Islay - kände mig rätt naken, särskilt som en del av vägarna låg i områden utan mobiltäckning... 😬

Nu avaktiverar jag abonnemanget tills vidare, men vem vet när jag ska ut på äventyr igen? 😉

Tillbaka i Sverige! Och för att sammanfatta de senaste veckorna: cykelsemester i Skottland kan absolut rekommenderas!!! ❤️🏴󠁧󠁢󠁳󠁣󠁴󠁿🚴‍♀️

+ Fantastiska vyer

+ (Stort sett) väldigt bra cykelleder som (stort sett) är väldigt bra skyltade

+ Om man har Marathondäck från Schwalbe slipper man punkteringar! 😁

+ Vänliga och hjälpsamma människor som gärna småpratar en stund ❤️

+ Otroligt väder (tja, fast det är det ju ingen garanti för... ☀️)

+ Det finns inga stora rovdjur att bekymra sig för (fast jag har sett ett par helt enorma råttor)

+ Konditionsträning deluxe 😂

Dock, en del saker är det bra att tänka på:

- Det är rätt långt mellan de offentliga toaletterna, åtminstone med cykelmått mätt (om vi säger så här: jag är glad att jag tog med mig en toarulle...)

- Färjetidtabellerna (i alla fall CalMac Ferries) är en smula opålitliga

- Uppförsbackarna är alltid fler och längre än de ser ut att vara på kartan

- Om det är semester man är ute efter ska man inte cykla så många mil per dag, om det är cyklingen som är själva målet med resan funkar det utmärkt 😁

- När man cyklar ensam är det en logistisk utmaning att hålla koll på cykel och packning när man ska handla/äta/gå på toa etc. Ingen större fara på små orter, men lite stressande i städer

- Vänstertrafiken och avsaknaden av vägrenar är ingen optimal kombo för en högertrafikpräglad hjärna ➡️⬅️

- Myggorna... fast mitt medhavda myggmedel funkade riktigt bra 🦟🦟🦟

Nå. Eventuella minus och utmaningar brukar rätt snabbt falla i glömska - kvar är alla fantastiska minnen! ❤️ Och två miljoner bilder - det är ett under att min mobiltelefon inte sprängts av dem alla... 😁

Hejdå Edinburgh. Hejdå Skottland. Jag kommer gärna tillbaka!! 🏴󠁧󠁢󠁳󠁣󠁴󠁿

#fyrafantastiskaveckor

Ingen dag utan bergsbestigning! 😝 Direkt efter frukost igår vandrade vi upp till Arthur's Seat, 251 m.ö.h. och högsta punkten i Holyrood Park, den 650 hektar stora kungliga parken som är tillgänglig för allmänheten. Svettigt, men helt klart värt det när man står på toppen och har 365 graders utsikt! 

På vägen ner stannade vi till vid ruinerna av St Anthony's Chapel - gissningsvis byggt i början av 1400-talet. 

Efter ett par timmars vandring var det skönt att hoppa på en av stans hop-on/hop-off-bussar och i en dryg timmes tid luta sig tillbaka och få höra om Edinburgs historia.

Sen blev det ytterligare en runda bland stans butiker - sista chansen i och med att vi åker tidigt imorgon bitti. Åt glass gjorde vi också! 😁 

Och så har testade nåt nytt - det blev middag på medelhavsrestaurang. Himla gott!! 😋

Sen var det bara att packa och stupa i säng... för avfärd mot Sverige tidigt nästa morgon.

I onsdags hade vi en heldag i Auld Reekie, som skottarna kärleksfullt kallar sin huvudstad Edinburgh. Vi gick och gick och gick - och shoppade en hel del, i allt från second hand-butiker till Skottlands äldsta bokhandel  - medan vi sicksackade oss fram längs gatorna. Vi var inte de enda turisterna på plats! 😝

Vi besökte också The Scott Monument - rest till minne av Sir Walter Scott och det näst största monumentet i världen som ärar en författare (det största finns i Havanna). Invigdes 1844, och ända sen dess har man kunnat gå upp till toppen av tornet - 221 trappsteg. Det gjorde vi såklart - och vilken fantastisk utsikt!! 😍 Däremot blev man mer än lovligt snurrig i den smala vindeltrappan på väg ner... 😵‍💫

Vi gjorde en avstickare till Bakehouse Close för en ny titt (och ny selfie) vid A Malcolm's printshop, och spanade in såväl Palace of Holyrood House och parlamentsbyggnaden i samma ände av The Royal Mile.dag

Till middag ville Ulrika prompt äta haggis - jag tog det säkra före det osäkra och satsade på hamburgare! 😁

Lång dag på buss! Vi lämnade Portree vid 9-tiden igår morse. Klev av vid Castle Urquhart prick klockan 12, och hann vandra runt i lugn och ro ett par timmar - i samma sekund som vi klev in i presentshopen hördes den första åskknallen, och i samma sekund som vi klev ombord på bussen för vidare färd kom första regndroppen. Tajming! Och innan vi nådde Inverness hade det regnat klart... 😉💦

Middag på Pizza Hut - riktigt gott - sen var det dags att borda ännu en av Citylinks bussar, nu mot Edinburgh. Stort sett samma färdväg som den jag gjorde på cykel, fast åt andra hållet. Liiite knäckande att den sträcka som tog mig en vecka nu gick på knappt fyra timmar... 🥴🚴‍♀️

De här tre nätterna är vi inkvarterade i studentrum (!) på Pollock Halls och försöker hinna med så mycket som möjligt de dagar som är kvar. Det finns MYCKET att se och göra i Edinburgh!! 😊

Det självklara först: solen skiner. Idag igen! Kollade prognosen nu - vi åker på fredag, och står sig meteorologernas förutsägelser slår vädret om på lördag - därefter ser det ut att bli grått och regn varenda dag. Då har jag varit här i exakt fyra veckor och upplevt exakt en duggregnig dag (den allra första) och typ åtta regndroppar därutöver. Har tajmat Skottlandsresan ganska bra... 😁☀️🚴‍♀️

Idag åkte vi västerut, till Dunvegan Castle. Det är det slott i Skottland som bebotts längst av en och samma familj - klanen McLeod, i över 800 år! Byggnadens olika delar är från 1200 till 1850. Slottet omges av en fantastisk trädgård, som började anläggas redan på 1600-talet. Både slottet och trädgården började öppnas upp för allmänheten under 1950-talet, och idag har man mer än 100.000 besök årligen. Helt klart värt att besöka om ni nån gång åker till Skye! 🌸

Tillbaka i Portree svalkade vi oss med glass innan vi pep ut och in i en hel hoper butiker. Nu tillbaka på B&B där vi försöker samla energi till att packa. Imorgon bitti går bussen - först till Urquhart Castle, sen till Inverness och så vidare till Edinburgh. Tur det finns AC på långfärdsbussarna... 😁

På söndagar går det inga lokalbussar på Isle of Skye. Därmed höll vi oss i närområdet idag och betade av inte mindre än tre olika vandringsleder i Portree med omnejd! Först gick vi leden Portree Forest and Bay, strax söder om stan - med såväl täta barrskogar som ett stycke längs Varragill River. Sen hittade vi en centrumsnära led, Portree Walkway, som tog oss runt The Lump. Och så avslutade vi med Scorrybreac Circuit på norra sidan om stan, med hisnande utsikt och snorbranta backar. Totalt var vi ute i nio timmar, gjorde ett kort matstopp men har annars varit på benen hela dagen. Lämpligt utsjasade åt vi varsin pizza innan vi raglade tillbaka till vårt B&B där det nu är ryggläge och intag av diverse slisk som gäller! 😁

PS. Några droppar regn tidigt i morse, i övrigt en varm (och tämligen kvav) dag. Än dröjer väderomslaget... 💦

Ännu en intensiv dag! 😊 Vi laddade med bacon, korv, bönor och hela tjottabalongen. Sen applåderade vi iväg deltagarna i Skye Half Marathon, innan vi synade butikerna i Portree närmare tills det var dags för busstur mot Trotternish och The Storr (där högsta toppen är 719 m.ö.h.). Vi tog vandringsleden upp till The Old Man of Storr, vilket innebar uppemot 400 höjdmeter. I smällvärme!! Tack och lov fläktande det lite när vi kom en bit upp, annars hade vi runnit bort i likhet med den medhavda chokladen som vi aldrig vågade öppna och som vi nu lagt i kylskåpet i hopp om att den med tiden ska återta fast form...  🥴

Riktigt häftig känsla när vi kom upp i höjd med The Old Man of Storr och The Needle!! Kanske känner ni igen dem från filmer som Prometheus och Snow White and the Huntsman? 😊 Området är Isle of Skyes mest välbesökta, inte utan anledning. Det var en strid ström av vandrare både på väg upp och ner.

När vi kom ner till startpunkten igen, med onda knän och dito fotleder, var det skönt att sätta sig på ny buss och ta den långa rutten runt hela norra delen av ön. Fast lite skräckblandad förtjusning när det körs skitfort på smala berg- och dalbanevägar...! 😬

Nu tar vi igen oss och väntar in kvällens och nattens aviserade regn- och åskväder (fast det ser för tillfället inte ut att bli så mycket av det). Sen är det - believe it or not - aviserat sol igen tills imorgon!! ☀️ Lider med bönderna och fasar över brandfaran i skog och mark - och det pratas om vattenransonering om inte regnet kommer snart. Men som turister kunde vi inte ha mer tur...

The Needle:

Old Man of Storr

Ännu en dag på resa! Startade dagen i Fort William med frukost vid strandkanten, sen strosande längs gågatan - souvernirinköpen påbörjade - och så en glass innan avresa med buss till Portree på Isle of Skye. Tre timmars berg- och dalbanefärd genom ännu mer tokvackert grönt landskap! 😁

Inkvarterade på ännu ett mysigt B&B (för fyra nätter framåt) hann vi sen traska runt och se oss omkring, äta fish'n'chips och slåss mot myggen, samt lägga upp planer för kommande dagar. 

PS. Och ja - fortfarande sol! ☀️😁👍

Vilken dag vi hade igår! 😊❤️🚂☀️

Vi lämnade Glasgow med morgontåget - en resa på fyra timmar med vyer som gav oss båda en smula nackspärr... Något svårfotograferat i farten, men vi gjorde (många) tappra försök! 😁

I Fort William låste vi in packningen på stationen innan vi bordade The Jacobite för t/r-färd till Mallaig via (såklart) Glenfinnan Viaduct. Där upptäckte vi att det även är svårt att fotografera viadukten när man befinner sig ombord på tåget... 😝

Vi fick en stund i Mallaig innan återfärden, hann strosa i hamnen (och se en säl 🦭) samt kika i butiker. På väg tillbaka satt vi med utsikt åt andra hållet och fick ännu mer ont i nacken... 😉

Sista etappen är alltså genomförd: Brodick-(färja)-Ardrossan-Glasgow, 65 km.

Onödigt spännande inledning på dagen: alla passagerare föstes ihop i cafeterian ombord på färjan innan avgång då det saknades en passagerare från överfarten över till Arran - hens bil stod kvar på bildäck. Så besättningen genomsökte fartyget medan vi fick hålla oss på plats. Till slut lyckades de lokalisera vederbörande - som gått iland utan sitt fordon... 🤪 Puh! Tur det inte var nån som fallit överbord!

Från Ardrossan tog det en evig tid att tråckla sig ut från hamnområdet och sen ut ur stan, men sen jag väl kom fram till rätt cykelled var det bara att mata på - i flera mil följde den nämligen en gammal järnvägslinje (Lochwinnoch Loop Line, lades ner 1966). Och järnvägsspår byggs minsann inte med 20 graders lutning annat än på tivoli! Nästan kanalplatt med andra ord! 😁👏

Konstaterade under färden att det nog är tur att det här var sista cykeldagen - högeraxeln och vänsterhöften värker nu nästan konstant, vilket jag skyller på alla mil jag gått och knuffat cykeln uppför backarna... Pappa sa häromdagen i telefon att "You're too old for this shit" (nä, det sa han inte, han kan inte engelska - men det var andemeningen). Just nu är jag böjd att hålla med, men får jag bara sova och vila lite är jag nog fit for fight igen! 😁🚴‍♀️💪

I Glasgow besökte jag en pantbank och sade hejdå till Alfred, som jag omsider döpt cykeln till (efter Emil i Lönnebergas trogne vapendragare). Fick mer betalt än förväntat - hade gärna tagit med honom hem till Sverige men det hade blivit en alldeles för kostsam historia...

Och sen sammanstrålade jag med ny reskompis - Ulrika, som jag åker till Fort William med imorgon, sen till Skye och sen till Edinburgh. Mer eller mindre samma väg som cykelexpeditionen men åt andra hållet! 😊 Därmed fortsätter Skottlandsrapporteringen ytterligare en vecka... 😝🏴󠁧󠁢󠁳󠁣󠁴󠁿

Framme!!! I DID IT!!! Säger som yngsta systerdottern när hon lärde sig cykla och lyckligt hojtade "Jag kan! Jag kan! Titta, jag KUNDE cykla!!" 😁😁😁

Sexton dagar (plus en vilodag i Inverness), totalt 121 mil och NOLL punkor. Inga vurpor - har inte ens behövt ett plåster. Många svordomar i jobbiga backar, men framförallt otroligt lycklig över allt jag fått se och uppleva. Och VÄDRET...! ☀️☀️☀️

Gårdagens etapp: motsols runt Arran från Lochranza till Brodick, 66 km.

Det säger nåt om hur bortskämd jag varit med vädret under resan när jag vaknade igår morse, tittade ut och tänkte "Va?! Är det mulet??" 😂

Solen orkade inte riktigt titta fram förrän framåt kvällen, men det var behaglig temperatur och inte fullt så blåsigt som prognosen sa. Skönt! 😊

Trampade iväg från Lochranza i villfarelsen att vägen längs kusten nog inte skulle vara så kuperad. När ska jag lära mig??? Hyfsat platt i början men sen var det såklart backe upp och backe ner. Mest upp.

Gjorde inga egentliga stopp - förutom för att fotografera - annat än vid vattenfallet Eas Mor (som pga brist på nederbörd mest liknade en bäck). Och då var det inte vattenfallet som var mitt egentliga mål, utan intilliggande Library in the Woods - byggt för drygt 20 år sen av stormfällda träd, och fyllt med meddelanden, önskningar och hälsningar från besökare från hela världen. Allt från nonsenstexter till politiska budskap, barnteckningar och appeller om att värna vår miljö. En helt speciell plats! Och jag lämnade såklart också en lapp. Försökte komma på nåt klokt, gick bet och citerade istället Ronny Eriksson och hans "Det är hit man kommer när man kommer hem" - kändes passande på nationaldagen... 🇸🇪

Mer om stället: https://www.britainexpress.com/scotland/Arran/eas-mor-falls.htm

Från utkiksplatsen vid vattenfallet hade man också utsikt över havet, och ön Pladda som ligger strax söder om Arran. Privatägd - den var till salu häromåret, och inte speciellt dyr! Jag frågade ett lokalt par som jag mötte, men de visste inte om nån köpt den än. Mer om ön: https://www.vagabond.se/nyhet/skotsk-fyro-till-salu-bli-granne-med-havet-och-spektakular-natur

Sen tog jag mig till Brodick lagom tills solen tittade fram. Incheckad på B&B med EGET RUM och EGET BADRUM - rena lyxen efter nio nätter på vandrarhem! 😉 Var förbi färjeterminalen och fick min biljett ombokad från inställd 7-färja till 8.20. Ingen större fara för min del, men jobbigt för de som lever på öarna att så mycket är oförutsägbart. "The timetables are rather dynamic" som föreståndaren på vandrarhemmet på Islay sa med en suck... Pratade med en kille i en av butikerna i Brodick, han menar att det beror på färjerederiets "lack of investments over time". Ehm. Liknar inte det ett visst färjerederi på hemmaplan? 🤔