Böcker i april
April visade sig bli en riktig deckarmånad...! :)
Mari Jungstedt: Den farliga leken (CD-bok)
Hm. När jag började lyssna på den här boken funderade jag på om jag kanske hört den förut. När jag lyssnat klart funderade jag fortfarande... Jag har läst ett par av Jungstedts böcker tidigare (men det var ett tag sen) - är de kanske bara lite lika?
Länge sen jag hörde nåt på svenska, förresten! Katarina Ewerlöf har alltid varit en av mina uppläsarfavoriter, fast nu tog det lite tid innan jag vande mig vid henne (eller språket) igen. Hon artikulerar nåt så fantastiskt - inte en bokstav saknas...! ;)
Boken handlar om ond bråd död i modevärlden. Först blir fotografen Markus Sandberg svårt misshandlad under ett fotoreportage på Gotland, och senare hittas hans chef på modellagenturen Fashion for Life mördad. Samtidigt mottar ett av landets största modemagasin brevhot med texten "Ni mördar". Vem är det som ligger bakom?
Nja. Vet inte om jag tycker det här var så bra. Inte själva deckargåtan, i alla fall. Slutklämmen blir lite "too much", och även innan dess känns det lite tunt. Bäst är skildringen av 16-åriga Agnes och hennes kamp mot anorexia - en sjukdom hon fått som följd av de orimliga kraven inom modeindustrin.
Jørgen Brekke: Menneskets natur (digikort)
Äsch, jag gillar inte när man byter uppläsare mitt i en serie!! Trond Brænnes röst låter helt fel när jag förväntat mig Finn Schau... Boken är också annorlunda jämfört med de två första. Ingen historisk gåta som löper parallellt med den nutida, utan nu rör författaren sig ungefär en månad fram och tillbaka i tid ("två veckor innan det hände", "dagen det hände", "tre dagar efter att det hände" osv). Och jag vet inte, jag. De två första böckerna var bättre. Jag tycker hoppandet fram och tillbaka blir ganska rörigt, och dessutom reduceras Singsaker och hans Felicia nästan bara till bipersoner. Men visst - allt knyts ihop rätt skickligt, och jag tror dessutom vi kan vänta oss fler böcker i serien...
Lars Kepler: Sandmannen
Det här är den fjärde boken i serien om kommissarie Joona Linna - och i likhet med de tre första är den vansinnigt spännande. Den här gången cirklar handlingen runt Jurek Walter, som antas vara ansvarig för en rad bestialiska mord och som sitter på sluten anstalt. Det är bara ett fåtal av hans offer som återfunnits - de allra flesta är spårlöst försvunna. När så Mikael Kohler-Frost - ett av offren - plötsligt dyker upp, väcks en rad frågor. Han är i dålig form och har suttit inspärrad i mer än ett decennium. Var har han varit i alla år? Finns det fler överlevande? Och hur ska man kunna hitta dem? Jurek Walter tiger som muren, och tiden börjar rinna ut...
Åsa Larsson: Till dess din vrede upphör
Det här är fjärde bok i serien om kammaråklagare Rebecka Martinsson och polisinspektör Anna-Maria Mella, och den utspelar sig liksom de tidigare böckerna i trakterna runt Kiruna. Historien inleds med att två dykintresserade ungdomar försvinner. När den ena av dem, Wilma Persson, återfinns drunknad tror man till en början att det rör sig om en tragisk olycka. Men snart pekar omständigheterna på något annat: mord. Wilma och hennes pojkvän Simon dök på fel ställe, och någon eller några är beredda att gå mycket långt för att gamla hemligheter inte skall komma att avslöjas...
Det här är den fjärde boken i serien om kommissarie Joona Linna - och i likhet med de tre första är den vansinnigt spännande. Den här gången cirklar handlingen runt Jurek Walter, som antas vara ansvarig för en rad bestialiska mord och som sitter på sluten anstalt. Det är bara ett fåtal av hans offer som återfunnits - de allra flesta är spårlöst försvunna. När så Mikael Kohler-Frost - ett av offren - plötsligt dyker upp, väcks en rad frågor. Han är i dålig form och har suttit inspärrad i mer än ett decennium. Var har han varit i alla år? Finns det fler överlevande? Och hur ska man kunna hitta dem? Jurek Walter tiger som muren, och tiden börjar rinna ut...
Åsa Larsson: Till dess din vrede upphör
Det här är fjärde bok i serien om kammaråklagare Rebecka Martinsson och polisinspektör Anna-Maria Mella, och den utspelar sig liksom de tidigare böckerna i trakterna runt Kiruna. Historien inleds med att två dykintresserade ungdomar försvinner. När den ena av dem, Wilma Persson, återfinns drunknad tror man till en början att det rör sig om en tragisk olycka. Men snart pekar omständigheterna på något annat: mord. Wilma och hennes pojkvän Simon dök på fel ställe, och någon eller några är beredda att gå mycket långt för att gamla hemligheter inte skall komma att avslöjas...
Åsa Larsson skriver bra!
Gillian Flynn: Flink pike
Det här är årets amerikanska deckarsensation - och rescensenterna vet inte till sig av iver. Själv vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. Jo, det är en snitsigt berättad historia, med oväntade vändningar och ett driv som gör att man hela tiden läser vidare. Men ändå. Jag lade boken ifrån mig med en klump i magen. Den är faktiskt ganska obehaglig.
Nick och Amy har varit ett par i sju år, gifta i fem. På ytan ett lyckligt och framgångsrikt äktenskap, men i verkligheten... njä. Inte så väldigt. På deras femte bröllopsdag försvinner Amy. Nick kommer hem till ett upp- och nervänt hus och allt talar för att Amy blivit kidnappad, eller ännu värre - mördad. Men av vem? I samma ögonblick som polisutredningen drar igång, anar vi att det är något som inte stämmer - för allting pekar mot Nick. Planterade bevis som det är svårt att argumentera emot. Och är det inte så att det oftast är maken som är förövaren...? Nick bedyrar sin oskuld men snärjer in sig i halvsanningar och lögner. Tiden går och trots massiv insats finner man inte Amy. Kommer Nick att åka dit för ett mord han inte begått?
Mari Kjetun: Tyver, trøbbel og en lysende komet (digikort)
Mari Kjetun: Røre, rabalder og en sulten sjiraff (digikort)
Tor Fretheim: Alltid Andrea
Den här boken har legat hemma på soffbordet nästan hela vintern - jag lånade hem den för att det verkade vara en lättläst bok som kanske kunde få en och annan motvillig gymnasieelev på fall, och som jag borde läsa för att kunna rekommendera till andra. Nu är jag inte längre så säker.
Mari Kjetun: Tyver, trøbbel og en lysende komet (digikort)
Mari Kjetun: Røre, rabalder og en sulten sjiraff (digikort)
Författaren vann Gyldendals tävling om bästa barnboksmanus 2008 för den första boken om 12-åriga Tessa, som har en mamma som ständigt byter jobb. Det betyder att de ofta måste flytta, och Tessa hinner aldrig få några vänner förrän det är dags att flytta igen. Den här gången flyttar de till en stuga mitt i skogen, i närheten av det fängelse där mamman precis fått jobb. Det är mitt i vintern och Tessa tycker att hela infallet är pyton. Hur ska hon nånsin kunna trivas här?! Men det visar sig snart att Tessa tar fel, och att tiden som kommer ska bli mer spännande än hon nånsin kunnat ana...
Jodå, det här tror jag ungarna kan gilla! Tessa är en frejdig tjej som hamnar i diverse dråpligheter men för det mesta landar på fötterna. Jag fnissade för mig själv emellanåt trots att jag alls icke tillhör målgruppen, och tycker att Tessa är en trevlig bekantskap! :)
Jodå, det här tror jag ungarna kan gilla! Tessa är en frejdig tjej som hamnar i diverse dråpligheter men för det mesta landar på fötterna. Jag fnissade för mig själv emellanåt trots att jag alls icke tillhör målgruppen, och tycker att Tessa är en trevlig bekantskap! :)
Tor Fretheim: Alltid Andrea
Den här boken har legat hemma på soffbordet nästan hela vintern - jag lånade hem den för att det verkade vara en lättläst bok som kanske kunde få en och annan motvillig gymnasieelev på fall, och som jag borde läsa för att kunna rekommendera till andra. Nu är jag inte längre så säker.
På ytan handlar historien om att någon satt eld på en skola, men egentligen har boken ett helt annat tema. Huvudpersonen heter Andrea. Han är en i raden av manliga släktingar som fått detta namn, men tycker inte att det passar honom. Efterhand får vi, i korta glimtar, veta mer om vem Andrea egentligen är.
"En viktig och djup bok", enligt en recensent. Jodå, temat (som jag inte tänker avslöja) är viktigt, men jag tappar bort själva poängen i ett fragmentiserat, korthugget språk och ett hoppande mellan scener och kapitel som för mig bara förvirrar. Jag bläddrade faktiskt igenom boken på nytt när jag läst den klart, bara för att få ett bättre grepp om vad jag läst...
Tatiana de Rosnay: Mokka (digikort)
Justines värld rasar samman den dagen hennes son blir påkörd av en smitare. Malcolm var på väg hem från musiklektionen när någon körde mot rött ljus i en korsning och försvann från platsen. Malcolm hamnar i koma, och ingen vet om han kommer att vakna igen. Polisutredningen går långsamt, och det enda Justine och hennes man får veta är att bilen var en mockafärgad Mercedes av gammal modell och att vittnen sett en ljushårig kvinna bakom ratten. Justine kan inte acceptera att vecka efter vecka går utan att bilens ägare lokaliseras, så hon bestämmer sig för att ta saken i egna händer. Hon skall finna den som körde på hennes son och ställa henne till ansvar. Men är hon beredd på vad det kan föra till?
Det här är en fängslande bok om kärleken mellan föräldrar och barn, om olika sätt att hantera sorg och frustration och om hur ett enda ödesdigert ögonblick kan få långtgående konsekvenser...
Victoria Hislop: Tråden (digikort)
Det här är den tredje av Victoria Hislops romaner som översatts til norska. De lånas flitigt på mitt bibliotek - och jag förstår varför!
Boken utspelar sig i Thessaloniki, Greklands näst största stad. Historien tar sin början år 1917, då staden härjas av en våldsam brand. Olga tvingas fly undan lågorna med sin nyfödde baby, Dimitri, och de bosätter sig i en del av staden som är fattig på pengar men rik på kultur - här lever kristna, judar och muslimer sida vid sida.
Fem år senare skiljs Katerina från sin mamma när de tillsammans med mer än en miljon andra greker flyr från sitt hem i Mindre Asien under det grek-turkiska kriget. Katerina hamnar i Thessaloniki, och ödet vill att hon växer upp på samma gata som Dimitri. Deras liv flätas samman, men ödet vill att de utsätts för många prövningar.
Tråden är en gripande kärlekshistoria, men också en bok om krig och orättvisor, om förföljelse av människor med en annan tro eller politisk åsikt och om uppoffringar och mod. Personerna är fiktiva, men de historiska händelserna med verkligheten överensstämmande. Jag har lärt mig mycket om Grekland som jag inte visste tidigare.
Tråden är en gripande kärlekshistoria, men också en bok om krig och orättvisor, om förföljelse av människor med en annan tro eller politisk åsikt och om uppoffringar och mod. Personerna är fiktiva, men de historiska händelserna med verkligheten överensstämmande. Jag har lärt mig mycket om Grekland som jag inte visste tidigare.
Kari Nygaard: Reisen til Bella Coola (digikort)
Den här boken tyckte jag om! Ett snabbt sök på nätet visar att historieläraren Kari Nygaards debutroman fått lite blandad kritik, men som sagt - jag gillar den! Det är en stillsam och fin skildring som för mig känns väldigt äkta.
Året är 1892, och Ingrid och Esten har bestämt sig för att utvandra till Amerika. De har upplevt en stor sorg, och tanken på att starta ett nytt liv tilltalar dem båda. På Amerikabåten möter de Andreas, som också han valt att lämna hemlandet.
Esten drabbas av sjösjuka och ligger till sängs stora delar av resan, medan Ingrid tillbringar en god del tid uppe på däck - tillsammans med Andreas. De finner tonen och en varm vänskap växer fram mellan dem. Väl i Amerika skiljs de åt - för alltid, tror Ingrid. Hon och Esten reser till en släkting i Minnesota, men depressionen gör framtidsutsikterna osäkra och möjligheten att resa vidare till Bella Coola i British Columbia tillsammans med andra i samma situation lockar. Andreas hamnar i Chicago, sliter livet ur sig på ett slakteri och tillbringar kvällarna i någon av de lokala barerna. Han har inget hopp, ser ingen framtid - inte förrän någon föreslår att han borde resa västerut. Ingrid och Andreas skall komma att mötas igen...
Reisen til Bella Coola är en roman, men den tar utgångspunkt i verkliga händelser. Jag blev såpass nyfiken att jag googlat både Bella Coola, SS Majestic och världsutställningen i Chicago! Om jag ska komma med invändningar, så hade jag nog önskat ett annat slut. Eller - inte egentligen ett annat slut, men... jag kan inte förklara vad jag menar utan att avslöja för mycket. Skulle någon av er en dag läsa boken kan vi diskutera den efteråt!
Bella Coola. Bilden är hämtad från http://www.ccrd-bc.ca/communities/
Pariserhjulet vid världsutställningen i Chicago 1893.
Bilden är hämtad från http://copycateffect.blogspot.no/2012/10/columbus.html
Sunt
Bokdonation
Russ
Deklaration
Egentligen är jag ju himla glad över att bo i en del av världen där det är "ordning och reda". Fast ibland går byråkratin mig på nerverna...
Sedan jag flyttade till Norge för snart sex år sen har jag lämnat in norsk självdeklaration. I Sverige har jag inte lämnat någonting alls - men det är det slut med nu. För alla som "ägt fastighet (till exempel villa, fritidsfastighet, tomt) eller del av fastighet den 1 januari 2012" ska lämna deklaration i Sverige. Så också alla som "haft inkomst av passiv näringsverksamhet på sammanlagt 100 kronor eller mer". Varför berör det mig? Jo, därför att jag och Eva har fått huset (och skogen) på Holmön i gåva av våra föräldrar, med överlåtelsedatum 1 januari 2012. Visserligen har vår passiva näringsverksamhet inte genererat några inkomster under 2012, men det är alltså tillräckligt att vi äger fastigheten. Och skogen.
OK. Så för att ta reda på hur detta funkar rent praktiskt med blanketter och sånt, gick jag in på skattekontoret i Umeå under påsklovet. Jag stod en halv evighet i kö och fick till slut prata med en handläggare. Hon var lite osäker, så hon ringde en kollega med koll på saken - och svaret jag fick var att jag inte behövde oroa mig. "Du kommer få en blankett hemskickad till din norska adress. Det kan hända att den kommer lite senare än vanligt, men å andra sidan har utlandssvenskar hela maj på sig att skicka in deklarationen så det är ingen fara. Hör av dig om du inte fått blanketten i början av maj."
Allt väl så långt. Men den 19 april bestämde jag mig för att kolla att blanketten verkligen var på väg. Hamnade som nr 94 i telefonkö... men det gick ganska snabbt. Däremot fick jag inte det svar jag förväntat: "Vi kan inte se att du har någon norsk adress registrerad, här står bara en svensk adress, och inte har vi skickat någon blankett heller men vi kan göra det nu. Till den svenska adressen. Men eftersom den skickas till en svensk adress måste du förhålla dig till samma datum som alla andra." Ooops. Den 2 maj, alltså. Plötsligt lite bråttom. Nåja. Den adressen jag är registrerad på är den på Holmön, så pappa fick i uppdrag att kolla postfacket och vidaresända blanketten till mig.
Men har den dykt upp? Nej! Pappa har plikttoget cyklat till affären varenda dag för att vittja postfacket. Noll och intet.
Så idag har jag suttit i en ny telefonkö - först till folkbokföringen för att kolla vad som står där. Jodå, jag är registrerad som utflyttad, men den enda adress de har på mig är den till Holmön. Jaja, det är i alla fall bättre än medan vi höll på med överlåtelsen av fastigheten och en del av dokumenten skickades till min gamla adress i Örnsköldsvik! Den har jag fått dem att radera, nu blir nästa projekt att få Norge-adressen på plats. Fast just idag struntade jag i att dra igång den diskussionen, nu var det deklarationsblankettens vara eller icke vara som var tema. Tjejen på folkbokföringen kopplade mig till en annan kö, och en halvtimme senare fick jag prata med ytterligare en handläggare. Hon har dubbelkollat och kan inte se att det skickats nånting som helst till mig! Hon menar att det kan ha att göra med att jag inte har någon inkomst i Sverige och att det inte har registrerats någon inkomst från näringsverksamheten heller. Så vet ni vad? "Då kan du skriva ut en tom blankett från vår hemsida, det är ju ingen mening att jag skickar en blankett till dig i posten för den kommer hursomhelst att vara blank". Och så tackade hon mig för mitt tålamod, och kunde inte begripa varför jag inte fått nån blankett när de lovat skicka.
Nu blir det intressant att se vad som bli nästa kapitel i historien om den tjorviga deklarationen - för jag tvivlar på att resten kommer att gå gnisselfritt. Till exempel står det på blanketterna jag har printat ut att "OBS! Denna blankett kan du bara använda för att räkna ut din skatt. När du deklarerar ska du använda den förtryckta deklarationsblanketten som du får hemskickad under perioden slutet av mars till början av april 2013." Lite moment 22 över detta, känner jag...
Nu blir det intressant att se vad som bli nästa kapitel i historien om den tjorviga deklarationen - för jag tvivlar på att resten kommer att gå gnisselfritt. Till exempel står det på blanketterna jag har printat ut att "OBS! Denna blankett kan du bara använda för att räkna ut din skatt. När du deklarerar ska du använda den förtryckta deklarationsblanketten som du får hemskickad under perioden slutet av mars till början av april 2013." Lite moment 22 över detta, känner jag...
Dessutom har jag av en händelse upptäckt att man i Norge är skyldig att inom en månad anmäla om man fått arv/gåva som överstiger ett visst belopp, att arv (men inte gåva??) är skattefritt men att det ändå skall föras in i deklarationen. Så då vete fåglarna. Borde jag anmält detta redan i fjol? Borde det föras in nånstans i den norska deklarationen? Eller räcker det att jag deklarerar för detta i Sverige? Jag är ju svensk! Och i Sverige har vi inte längre gåvoskatt... väl?
To be continued...
Sammanträffande
Häromdagen började jag och Unni av en tillfällighet prata om dåliga isar, att gå igenom isen och sånt. Kommer inte ihåg, men jag tror det var dels för att vi kört förbi Snåsavannet på väg till Trondheim, dels för att vi pratade generellt om nyheter och jag berättade om en dykolycka som det stått om i svenska tidningar, där två unga män högg upp ett hål i isen och dök i ett kalkstensbrott men aldrig kom upp igen. Då sa Unni att det påminde väldigt mycket om en deckare hon läst, där två personer dyker på ett plan i en isbelagt sjö och blir mördade då någon lägger en dörr över hålet i isen så att de inte kan komma upp. Jag frågade vilken deckare det var, men det kom inte Unni ihåg. "Jag minns inte vad den heter, och inte vem som skrev den, och inte vem som var huvudperson eller nånting, men jag kommer ihåg att dörren var grön", sa hon. Inte mycket att gå på där. Vi funderade fram och tillbaka och jag föreslog en rad författarnamn, men efter en stund började vi prata om nåt annat istället.
End of story? Nejdå.
Kvällen efter bestämde jag mig för att börja läsa den pocketdeckare jag tagit med mig som reselektyr: Till dess din vrede upphör av Åsa Larsson. Hann inte läsa mer än ett par sidor, när jag kom till detta stycke:
Något ligger över vaken. Jag simmar dit. Träkrysset är borta. Istället ligger det en en dörr över hålet. Den är grön. Gjord av enkla plankor med en snedslå över. En dörr från en bod eller lada.
En sekund tänker jag att den har legat någonstans och blåst dit. Men jag hinner knappt tänka den tanken förrän jag förstår hur fel den är. Det är en solig vindstilla dag däruppe. Om det ligger en dörr över vaken så beror det på att någon har lagt dit den. Och vad är det för en skämtare?
Jag försöker att med bägge händer skjuta dörren åt sidan. Linan och ficklampan har jag släppt, de sjunker långsamt mot botten. Dörren låter sig inte rubbas. Min häftiga utandning dånar i öronen medan jag förgäves sliter i den. Jag förstår att skämtaren står ovanpå den. Någon står ovanpå dörren.
Jag försöker att med bägge händer skjuta dörren åt sidan. Linan och ficklampan har jag släppt, de sjunker långsamt mot botten. Dörren låter sig inte rubbas. Min häftiga utandning dånar i öronen medan jag förgäves sliter i den. Jag förstår att skämtaren står ovanpå den. Någon står ovanpå dörren.
Snacka om sammanträffande... :)
_ _ _ _ _
Bilder och annat från Tallinn kommer en annan dag. Tills dess
- här kan ni se lördagens damfinal i Bysprinten. Som vanns av en svenska...!!
- här kan ni se lördagens damfinal i Bysprinten. Som vanns av en svenska...!!
Tallinn
Vet ni förresten att man kan köpa dricksglas med vodka? Det har vi inte gjort.
Till middag idag åt vi en grilltallrik för två - så mycket mat att vi närmast rullade tillbaka till hotellet...!
På köpcentrat Vana Viru har de fantastiska skulpturer i en av butikerna:
Nu har vi intagit ryggläge och provsmakar Kiiu Torn - ungefär som Baileys. Over and out! Godkväll!På väg
Nyhetsquiz
... eller, det var ju den vanliga quizen, men förstarundan innehöll ovanligt många nyhetsfrågor. Och de klarade vi stort sett utan problem! Därmed fixade vi en andraplats. I den andra rundan hade vi en del stolpe ut och kom femma, dock bara tre poäng från andraplatsen.
Vi fick poäng på bland annat detta:
Vilken stad/stat utsattes för en bombattack förra veckan? Boston, Massachusetts
Hur stort var jordskalvet på Helgeland häromdagen? 3,4 på Richterskalan (och nä, jag kände det inte - men flera vefsningar registrerade att kaffekoppar skallrade och blomvaser höll på att hoppa omkull)
Vad heter orten i USA där en konstgödningsfabrik nyligen exploderade? West (i Texas)
Vilket gift fanns i brevet som adresserats till president Obama? Ricin
Vad heter den nyligen omvalde italienske presidenten? Giorgio Napolitano
Vad betyder tabula? Tavla
I vilket fylke ligger Hønefoss? Buskerud
Vem skrev Menneskejerven? Bjørn Johnsen (lokal författare från Mosjøen)
Hur många spelare är det i ett cricketlag? 11
Vad heter 91. Stomperud i förnamn? August (det här är en serie som har samma ursprung som 91:an Karlsson, men som publiceras helt oberoende i Norge och där huvudpersonen försetts med en uniform av NATO-typ. 91:an Karlsson heter förresten Mandel i förnamn)
När dog Haakon VII? 1957
Vem skrev Cranes konditori? Cora Sandel
Vilken är den nordligaste kommunen i Sverige? Kiruna
Vilka spelade huvudrollerna i Notting Hill? Hugh Grant & Julia Roberts
Vem vann den norska melodifestivalen i år? Margaret Berger
Vilket bilmärke har modellen Ignis? Suzuki
Vad heter Norges högsta vattenfall? Mardalsfossen (med en fallhöjd på 705 meter!!)
I vilket fylke ligger Sirdal? Vest-Agder
Det här en del av det vi missade...:
I vilket land är Dodoma huvudstad? Tanzania (ehh... jag trodde det fortfarande var Dar es-Salaam... men de bytte visst huvudstad 1996, även om många av myndigheterna förtfarande finns i Dar es-Salaam)
I vilket land är Mombasa en viktig hamnstad? Kenya (äsch, vi svarade Mocambique)
Vad är spinell? Ett mineral
Vilken är Norges längsta bro? Drammensbrua (1892 meter lång - och jag tror baske mig jag har passerat över den både en och två och tio gånger...!! På väg till och från Sogndal med Sogn og Fjordane-ekspressen, that is)
Var och när utspann sig nejlikerevolutionen? Portugal, 1974
_ _ _ _ _
Nä, nu ska jag ge mig! Dags att koja, imorgon ska jag och Unni ut på äventyr!! :)
Fel
Tja, vad ska man säga? Kollade väderprognosen igår kväll och bestämde mig för att ta bilen till jobbet idag:
| Tid | Varsel | Temp. | Nedbør | Vind |
|---|---|---|---|---|
| kl 9–12 |
 |
6° | 3,6 – 7,4 mm | Lett bris, 5 m/s fra sør-sørøst |
| kl 12–18 |
|
7° | 6,4 – 17,8 mm | Lett bris, 5 m/s fra sør-sørvest |
| kl 18–24 |
|
7° | 6,2 – 18,2 mm | Lett bris, 4 m/s fra sør-sørvest |
Hake? Solen skiner...
The Spy Who Loved Biathlon
Moahaha! I rollerna: Simon Fourcade som 007, Kaisa Mäkäräinen som M, Björn Ferry som Q och Olga Zaitseva som Moneypenny - i tillägg till "all those who appeared by chance and did a really good job of doing so". Bra jobbat! Synd bara att man inte känner igen så många av åkarna utan landslagsdräkter och gevär... :)
Ny shoppingtur
Vi gjorde inte så många fynd som på Mo förra helgen, men jag kom i alla fall hem med en ny vårjacka. Det börjar vara för varmt för vinterjacka men fortfarande för kallt för sommardito. Bild på inköpet kommer en annan dag!Ja, och innan vi körde hem gjorde vi ett obligatoriskt pitstop på Restaurant Napoli - deras Mixed kebab tallerken rekommenderas å det varmaste!
Leirsjit
... men vårkänslorna svalnade något när jag traskade hem och det började hagla. Kallt och grinigt!Öl i butik
Första gången jag kom in och såg det tittade jag upp och undrade om det var en läcka i taket... :-)Mera quiz
Jamen just ja, det har ju varit quiz igen! Ingen seger denna gång - det blev en andraplats och en fjärdeplats. Lite stolpe in, lite stolpe ut.
Det här kunde vi:
Vilka är de fyra evangelisterna? Markus, Matteus, Johannes, Lukas
Vem skrev Gösta Berlings saga? Selma Lagerlöf
När och var tog Andreas Thorkildsen sitt första OS-guld i spjut? Athen, 2004
Vad hette Roosevelts sociala reformprogram på 30-talet? New Deal
Vilka färger är det på Manchester Citys matchdräkter? Ljusblå/vit
Hur många norska kungar har haft namnet Sigurd? 2
Vem spelade Sonny Crockett i Miami Vice? Don Johnson
Vilken fisk kallas också för "pale"? Sej
Vilken position hade Douglas MacArthur under andra världskriget? General
(ledde de amerikanska trupperna i Stilla Havet)
Vad heter den finska motsvarigheten till Systembolaget? OY Alko
Vem var John F Kenndys motkandidat i presidentvalet 1960? Richard Nixon
Vilken romersk kejsare utsåg sin häst till senator? Caligula
Vad heter travbanan i Trondheim? Leangen
Från vilken plattform avgår Hogwartsexpressen? 9 3/4
Vem regisserade Død snø? Tommy Wirkola
Det här missade vi:
Hur många meter är en maraton? 42.195 m (vi svarade 42.145 m...)
Mellan vilka orter går Raumabanen? Dombås-Åndalsnes
Var ligger Kap Farväl? På Grönland
I vilken Disneyfilm är Stromboli skurken? Pinocchio
I vilket land genomfördes boxarupproret? Kina
Vad heter spårvagnen i Bergen? Bybanen
Vad heter huvudstaden i Toscana? Florens
Vad heter den italienska "lillebroren" till champagne? Prosecco
Vem grundade Oslo? Harald Hardråde
Vilken företag producerar Sea King, och i vilket land ligger det? Sikorsky, USA
Musikdelen gick halvknackigt. Jag misstog Pavarotti för Jussi Björling... och gruppen Passenger hade vi inte ens hört talas om. Men vi klarade i alla fall Justin Bieber och filmmusiken till Deer Hunter!
Fortfarande vått
Snösmältning
Vårtecken
Fast lyfter man blicken är det ganska mycket snö kvar på gräsmattan...
Imorgon ska det enligt yr.no bli +11 och en massa regn - så snön lär få sig en knäck. Ska vi gissa på översvämning?
Mer från Mo
Vackert på vägen hem...
Shopping
Idag har jag och Unni shoppat loss i Mo i Rana! :)
Egentligen var vi på jakt efter vårjackor, båda två - men det hittade vi inte.
Däremot kom jag hem med (bland annat) en ryggsäck, en trasmatta (nästan 2,5 meter lång, kommer bli jättefin i bagarstugan), en stor azaela och ett par röda byxor med rutiga knän (står "klatrebukse" på kvittot men jag har inte planerat några vertikala strapatser... återstår att se om jag törs ha dem på mig på jobbet eller om det blir hemmabyxor). Ja, och så var vi förstås in på Askeladden (second hand) där jag i vanlig ordning hittade ett gäng äggkoppar - och en fin italiensk porslinsskål med liljekonvaljer.
Som vanligt när vi är ute och flänger: en himla trevlig dag! På hemvägen stannade vi och åt middag på Bjerka kro. Gott!
Frestelse
... ska vi tippa att det är lika lite smak på dem?Mysterium
- - - - -Kunde bara inte gå förbi de här i matbutiken igår! Men jag borde ju ha förstått det: de ser ut och luktar fantastiskt - men smakar absolut ingenting...
Hobbiten
Ikväll skulle jag förena nytta med nöje. Hann aldrig på bio medan Hobbiten gick, så nu lånade jag hem DVD:n (även om den typen storslagna filmlandskap ju gör sig ju bäst på bioduken). Och istället för att sjunka ner i soffan satte jag mig på träningcykeln - hann 2 mil innan jag föll för frestelsen att inta horisontalläge. Alltid något! :)
Hm... och när jag väl planade ut insåg jag hur trött jag är, så nu har jag slagit av filmen - får se resten imorgon. Har en dryg timme kvar, och det går bara inte just nu.
Vad jag tycker så långt? Tja, det är evigheter sen jag läste boken så jag minns inte så mycket av den och kan därför inte jämföra - men stämningen från Sagan om ringen-filmerna är där. Martin Freeman är som klippt och skuren som hobbit. Emellanåt tycker jag det blir en aning utdraget - och möjligen kan man undra hur en enda bok ska kunna bli tre filmer.
Ja, och så får vi ju vänta till nästa film i serien innan Mikael Persbrandt gör entre. Spännande... :)
Vi vann, vi vann
Japp! Igår vann vi en runda på quizen! Det var ett tag sen... :)
Svårast denna kväll: att rangera svenska län i storleksordning - inte arealmässigt, men utifrån invånarantal. I den första rundan var det dessa: Värmland, Västerbotten och Norrbotten. I den andra: Gotland, Kalmar och Dalarna. Det blev rena gissningsleken från vår sida - det enda vi hade någorlunda koll på var att Norrbotten respektive Gotland borde vara minst. Det hade vi rätt i - men resten blev fel...
Nåja. Vi kunde ju en massa också:
Vilken straffanstalt firade nyligen att det är 50 årsedan den stängde? Alcatraz
Vilka är de fyra officiella språken i Schweiz? Tyska, franska, italienska, rätoromanska
Vad heter flygplatsen i Göteborg? Landvetter
Vilket djur heter armadillo på engelska? Bältdjur
Vilket lands flagga var världens enda helt enfärgade, tills den byttes ut 2011? Libyens
Vad kallar man en kastrerad gris? Galt
Vilka två norrmän tog guld i sommar-OS 1996? Vebjørn Rodahl och Knut Holman
Vad är Duplo en variant av? Lego
Vem grundade Sea Shephard Conservation Society? Paul Watson
Vad är biathlon det samma som? Skidskytte
Vilken klubb var Nils Arne Eggen tränare för när de vann Tippeligaen säsongen 1986/87? Moss
Vilket yrke har Åge Hareide egentligen? Revisor/ekonom
Vilken gräns är längst, den mellan Ryssland & Mongoliet, Ryssland & Kazakhstan eller Ryssland & Kina? Ryssland och Kazahkstan
Var ligger nordeuropas äldsta biograf, som kallas Verdensteateret? Tromsø
Hur många halsvirvlar har en människa? 7
På hur många pelare vilar islam? 5
Vilken amerikansk delstat dominerar på data-/elektronikfältet? Kalifornien
Vilken är världens längsta fjällkedja? Anderna
Vem skrev Gummitarzan och Otto är en noshörning? Ole Lund Kirkegaard
På musikfronten introducerades en nyhet: vi fick höra de första takterna till en låt och så skulle vi känna igen den. Det var ganska enkelt den här gången... tre sekunder räckte gott:
PS. En av frågorna vi svarade fel på:
Vad var den nyligen bortgångna tidigare brittiska premiärministerns fulla namn?
Visste ni att Margaret Thatcher hade Hilda som andranamn?!?! Inte vi...
Back on track
... idag blev det rundan runt Åremma igen. Samt ett antal timmar på verandan.
Nu är det nog tur att det är arbetsvecka igen, innan jag bränner ansiktet alldeles...
Solnedgång
Så här såg det ut när jag åkte till Sverige på påsklovsfirande - i höjd med Tärnaby:
Aprilsol
Vilken härlig dag!!!
Begav mig ut på fotosafari på förmiddagen - istället för att gå den vanliga rundan runt Åremma knatade jag iväg mot stan med avstickare till Halsøya och hamnen, och så gick jag vidare till Øya och över Gamle Øybrua tillbaka in till centrum. Det tog lite över tre timmar. Men då ballade jag ur och tog bussen hem... dels tyckte jag att jag hade gått långt så det räckte, dels hade jag trampat igenom isskorpan till en 15 cm djup vattenpöl så det kippade i den ena skon. Blött och en smula kallt!
Väl hemma slängde jag i mig lunch och sen parkerade jag ute på verandan i solgasset. Läste, lyssnade på ljudbok, slumrade till, spelade lite Wordfeud, läste lite till... och vips hade det gått fyra timmar. Då var det hög tid att retirera in i lägenheten - inser att ett vinterblekt ansikte möjligen har fått lite väl mycket sol (läs: ögonlocken - vilket väl kan tyda på att aktiviteten "slummer" var den som utövades mest).
Nu, så!
Sociala medier
Nu känner jag mig gammal...
_ _ _ _ _
Regnet har övergått i snö - igen. Folk häromkring håller på att få mer än nog, och på Facebook antyds vissa likheter med The Day After Tomorrow...
Men jag tog mig på jobbet till fots (tur jag tog gummistövlarna) och har för avsikt att göra det imorgon också! :)
Matte
Glad att jag aldrig haft problem med matte...
Plask
Jahaja. Efter många dagars ymnigt snöande i den här delen av världen har vädergudarna plötsligt bestämt sig för - strilregn. Och +4. Tjohej. Ställde väckarklockan för att promenera till jobbet imorse, men klev upp och tittade ut - och lade mig igen. Sov en timme till och tog bilen. Men imorgon - då! Med regnställ och gummistövlar ska man väl kunna ta sig fram, tycker ni inte?
Den här bilden har cirkulerat på Facebook de senaste dagarna, med kommentarer av typen "så ser det ut i Kulstadlia/Mosjøen/på Helgeland":
Riktigt så illa är det inte - men min gata ser mest ut som en rodelbana. Bara att hålla hårt i ratten och hoppas på att man inte får möte.
Lågtryck
Igår var syrran med familj och pimplade på älven. Rasmus förevisade stolt resultatet: "Fyla abojjaj å en haj". Inte illa! ;-)
Marsböcker
John Green: Faen ta skjebnen (digikort)
(på svenska: Förr eller senare exploderar jag)
Det här en av de starkaste kärlekshistorierna jag någon gång läst. Och jag tror att det kan vara årets bästa bok. Jag skrattar, gråter och känner med Hazel och Augustus. De möts i en stödgrupp för cancersjuka ungdomar - 16-åriga Hazel har en obotlig form av sköldkörtelcancer och har alltid en syrgastub på släp, medan Augustus har förlorat sitt ena ben i skelettcancer. De vet att livet när som helst kan ta slut, men de vet också att deras kärlekshistoria inte liknar någon annan - den är rätt och slätt av det episka slaget.
Det här är inte främst en bok om sjukdom och död. Det är en bok om livet och kärleken, om den första förälskelsen, om att få sin sista önskan uppfylld. En bok man aldrig glömmer!
Sylvia Day: Bare for deg (Crossfire; 1)
Det här en av de starkaste kärlekshistorierna jag någon gång läst. Och jag tror att det kan vara årets bästa bok. Jag skrattar, gråter och känner med Hazel och Augustus. De möts i en stödgrupp för cancersjuka ungdomar - 16-åriga Hazel har en obotlig form av sköldkörtelcancer och har alltid en syrgastub på släp, medan Augustus har förlorat sitt ena ben i skelettcancer. De vet att livet när som helst kan ta slut, men de vet också att deras kärlekshistoria inte liknar någon annan - den är rätt och slätt av det episka slaget.
Det här är inte främst en bok om sjukdom och död. Det är en bok om livet och kärleken, om den första förälskelsen, om att få sin sista önskan uppfylld. En bok man aldrig glömmer!
Sylvia Day: Bare for deg (Crossfire; 1)
Sylvia Day: Gjenspeilt i deg (Crossfire; 2)
Jag insåg faran redan innan jag började läsa. Serien lanseras med "om du gillade Fifty Shades kommer du att älska Crossfire" - och jodå. Jag sträckläste. Och jag väntar ivrigt på den sista boken (för självklart är det här också en trilogi). Den är dock försenad och väntas nångång framåt sommaren.
Handlingen? 24-åriga Eva Tremell flyttar till New Tork för att börja sitt nya jobb för en reklambyrå på Manhattan. I byggnaden där hon jobbar stöter hon ihop med företagsledaren Gideon Cross - och omedelbar attraktion uppstår. De inleder ett intensivt, häftigt förhållande (jadå, med massor av detaljerade sexscener) - men båda har demoner att kämpa emot, båda har upplevt svek och övergrepp, och frågan är om de verkligen är bra för varandra eller om de kommer att leda varandra rätt i fördärvet...
Jag insåg faran redan innan jag började läsa. Serien lanseras med "om du gillade Fifty Shades kommer du att älska Crossfire" - och jodå. Jag sträckläste. Och jag väntar ivrigt på den sista boken (för självklart är det här också en trilogi). Den är dock försenad och väntas nångång framåt sommaren.
Handlingen? 24-åriga Eva Tremell flyttar till New Tork för att börja sitt nya jobb för en reklambyrå på Manhattan. I byggnaden där hon jobbar stöter hon ihop med företagsledaren Gideon Cross - och omedelbar attraktion uppstår. De inleder ett intensivt, häftigt förhållande (jadå, med massor av detaljerade sexscener) - men båda har demoner att kämpa emot, båda har upplevt svek och övergrepp, och frågan är om de verkligen är bra för varandra eller om de kommer att leda varandra rätt i fördärvet...
Crossfire-serien har skrivits med Fifty Shades som förlaga, så jämförelser mellan de två serierna är oundvikliga: ung, vacker kvinna möter mystisk företagsledare med kontrollbehov, attraktion uppstår men så också allehanda problem som hotar förhållandet. När det är sagt: jag tycker Crossfire (så långt) är en bättre berättad historia - även om Fifty Shades gjorde större intryck. Vilket förstås kan ha att göra med att jag läste den först.
För att göra ytterligare jämförelser: språket anses bättre i Crossfire än Fifty Shades. Nu har jag ju läst/hört båda serierna på norska så jag kan inte uttala mig om originalen - men jag är böjd att hålla med. Där E L James upprepar sig i det oändliga har Sylvia Day ett mycket mer varierat språk, även om det emellanåt blir så många adjektiv att det nästan går överstyr. Hon är också bättre på att lägga in antydningar som gör att mönstret framträder efterhand - E L James pekar för det mesta med hela armen. Ska jag klaga på nåt är det Evas och Gideons förkärlek för "dirty talk" när de har sex - det blir lite för explicit för min smak! Eller så är jag bara pryd... :)
För att göra ytterligare jämförelser: språket anses bättre i Crossfire än Fifty Shades. Nu har jag ju läst/hört båda serierna på norska så jag kan inte uttala mig om originalen - men jag är böjd att hålla med. Där E L James upprepar sig i det oändliga har Sylvia Day ett mycket mer varierat språk, även om det emellanåt blir så många adjektiv att det nästan går överstyr. Hon är också bättre på att lägga in antydningar som gör att mönstret framträder efterhand - E L James pekar för det mesta med hela armen. Ska jag klaga på nåt är det Evas och Gideons förkärlek för "dirty talk" när de har sex - det blir lite för explicit för min smak! Eller så är jag bara pryd... :)
Gunnar Ardelius: Lysløypa
(... som i original heter Bara kärlek kan krossa ditt hjärta)
Det här är en fristående fortsättning på Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket. Den har jag inte läst. Kanske är det dumt, för det känns som att jag kastas in i en historia utan att veta hur den började. Dessutom är jag inte riktigt vän med det korthuggna, poetiska språket, även om det nog är en av orsakerna till att boken hyllas av kritikerna. Hur som. Det här är historien om Morris. Han bor i en stockholmsförort, går på gymnasiet, saknar ex-flickvännen Betty så mycket att det gör ont men möter Lena när han är ute på en av sina många löprundor - och kanske finns det hopp? Morris är skilsmässobarn, har en mamma som letar både trivselvikt och älskare, och en manodepressiv far som är besatt av löpning. Tillsammans med pappa satsar Morris på att komma i form till halvmaran. Men det går inte som de tänkt sig.
Hm. Nja. Det här var inte en bok för mig.
Are Kalvø: Ny grunnlov (digikort)
"Den norske grunnlova blei laga for nesten to hundre år sidan av ein gjeng ureinslige menn på seminar på Eidsvoll. Are Kalvø meinte han måtte kunne gjere ein betre jobb, og reiste ut i landet for å lage ei ny grunnlov, som bygger på det folk i dag meiner."
Ja, precis! Här är den nya norska grundlagen, som är anpassad vår tid - men som också kommer att funka i lång tid framöver. I alla fall om man får tro författaren...
Precis som i tidigare böcker blandar Are Kalvø humor och allvar. Jag brukar älska hans böcker (inte minst Våre venner kinesarane som jag lyssnat på två - eller är det tre? - gånger, och funderar på att lyssna på snart igen), men jag blev inte lika frälst den här gången. Jodå, jag fnittrar ibland - och skakar på huvudet dessemellan - men lägger boken från mig med en axelryckning och går genast vidare till nästa.
Bjørn Sortland: Oslomysteriet (digikort)
Are Kalvø: Ny grunnlov (digikort)
"Den norske grunnlova blei laga for nesten to hundre år sidan av ein gjeng ureinslige menn på seminar på Eidsvoll. Are Kalvø meinte han måtte kunne gjere ein betre jobb, og reiste ut i landet for å lage ei ny grunnlov, som bygger på det folk i dag meiner."
Ja, precis! Här är den nya norska grundlagen, som är anpassad vår tid - men som också kommer att funka i lång tid framöver. I alla fall om man får tro författaren...
Precis som i tidigare böcker blandar Are Kalvø humor och allvar. Jag brukar älska hans böcker (inte minst Våre venner kinesarane som jag lyssnat på två - eller är det tre? - gånger, och funderar på att lyssna på snart igen), men jag blev inte lika frälst den här gången. Jodå, jag fnittrar ibland - och skakar på huvudet dessemellan - men lägger boken från mig med en axelryckning och går genast vidare till nästa.
Bjørn Sortland: Oslomysteriet (digikort)
2-i-1-digikort, där jag lyssnade på första boken i februari. I den här boken har David och hans familj bestämt sig för att aldrig mer åka utomlands, då varenda resa slutat med att de hamnat i farliga situationer. Men vad hjälper det när skurkarna kommer till Oslo? En (möjligen falsk) målning av Edvard Munch spelar en huvudroll när David återigen står öga mot öga med skrupellösa banditer...
Precis som den förra: en habil barndeckare.
Chelsea Cain: Døden to ganger (digikort)
En ny bok - den femte i raden - om efterforskaren Archie Sheridan och massmördaren Gretchen Lowell. Ska inte avslöja för mycket för den som eventuellt läser serien, men konstaterar att jag skulle vilja banka in lite vett i skallen på herr Sheridan, som trots att hon torterat honom och lekt med honom fortfarande dras till Gretchen. Kan ingen bara ta livet av henne?! Känner att jag börjar bli irriterad... och om ni undrar, det här är helt säkert inte den sista boken i serien.
Jussi Adler-Olsen: Marco-effekten (digikort)
Chelsea Cain: Døden to ganger (digikort)
En ny bok - den femte i raden - om efterforskaren Archie Sheridan och massmördaren Gretchen Lowell. Ska inte avslöja för mycket för den som eventuellt läser serien, men konstaterar att jag skulle vilja banka in lite vett i skallen på herr Sheridan, som trots att hon torterat honom och lekt med honom fortfarande dras till Gretchen. Kan ingen bara ta livet av henne?! Känner att jag börjar bli irriterad... och om ni undrar, det här är helt säkert inte den sista boken i serien.
Frånsett min lilla utblåsning: det är en bra deckare, med flera oväntade vändningar. Men det är inget för den kräsmagade - offren beskrivs in i minsta detalj, och det är både blodigt och äckligt. Tänk Patricia Cornwell eller Karin Slaughter, ungefär.
Eldrid Johansen: Charliblogg
Charlotte och henns mamma flyttar från Oslo till ett litet kustsamhälle. Charlotte hatar stället från första början - hon saknar sina kompisar, de hippa modebutikerna, de häftiga festerna, ja, allt. Dessutom blir hon utfryst och mobbad av tjejerna i den nya klassen, och som en reaktion på det startar hon en anonym blogg där hon gör allt och alla till åtlöje och framställer sig själv som den hippa, alltigenom lyckade tjejen som står över alla andra. Bloggen blir snabbt populär och fler och fler försöker ta reda på vem som ligger bakom...
Eldrid Johansen: Charliblogg
Charlotte och henns mamma flyttar från Oslo till ett litet kustsamhälle. Charlotte hatar stället från första början - hon saknar sina kompisar, de hippa modebutikerna, de häftiga festerna, ja, allt. Dessutom blir hon utfryst och mobbad av tjejerna i den nya klassen, och som en reaktion på det startar hon en anonym blogg där hon gör allt och alla till åtlöje och framställer sig själv som den hippa, alltigenom lyckade tjejen som står över alla andra. Bloggen blir snabbt populär och fler och fler försöker ta reda på vem som ligger bakom...
Det här är en obehaglig och viktig historia om mobbing, och om vad som kan hända när sociala medier används utan tanke på konsekvenserna. Ja, Charlotte blir fruktansvärt illa behandlad av sina klasskamrater - men det ursäktar inte att hon hänger ut både dem och andra, helt oskyldiga, medmänniskor på nätet. Och även om hennes plan är att göra det anonymt så leder varje nytt inlägg till att avslöjandet närmar sig. Och vad ska Charlotte göra då?
Jussi Adler-Olsen: Marco-effekten (digikort)
Här är en deckarserie jag bara inte kan få nog av! Jussi Adler-Olsen skriver så jäkla bra!! Det är spännande, upprörande, oväntat - och humoristiskt. Jag har lyssnat på alla böckerna, och Helge Winther-Larsen gör ett fenomenalt jobb - inte minst Assads emellanåt knackiga språkbruk framstår som levande och väldigt trovärdigt.
Den här gången får Avdelning Q i uppdrag att lösa ett fall med en försvunnen tjänsteman. Ingenting i William Starks bakgrund kan förklara vart han tagit vägen - inte förrän en skygg tonåring dyker upp på en polisstation med den försvunne mannens halsband...
Den skygge tonåringen är Marco. Han har haft en uppväxt som inget barn skulle behöva utsättas för, och nu försöker han bryta med sitt förflutna och sin kriminella familj. Sådant gör man inte ostraffat - och snart kämpar Marco för sitt liv, samtidigt som Carl Mørck och hans kollegor försöker sätta samman brottstycken av information till någonting begripligt. Det handlar om ekonomisk svindel i stor skala, där de inblandade inte drar sig för mord och tortyr...
Gabi Gleichmann: Udødelighetens elixir (digikort)
Puuuh!! Det här var drygt!! Inte bara är boken närmare 26 timmar lång, i tillägg blir uppläsarens röst alltför montoton i längden - och så är det nåt med ljudet. Det låter som att han sitter inne i en plåtburk och läser. Nåja. Det hade väl varit OK om bara boken varit fängslande - men det var den inte. I alla fall tycker inte jag det. Tanken är god - detta är en judisk släktshistoria som sträcker sig över tusen år och flera kontinenter - men det blir alldeles för fragmentiserat. Ramberättelsen är en döende man som är den siste i sin släkt, och som vill låta oss ta del av släktens öden och äventyr innan det är för sent. Egentligen skall historien gå i arv från far till son, men då vår berättare är barnlös, väljer han att ge den vidare till oss.
Gabi Gleichmann: Udødelighetens elixir (digikort)
Puuuh!! Det här var drygt!! Inte bara är boken närmare 26 timmar lång, i tillägg blir uppläsarens röst alltför montoton i längden - och så är det nåt med ljudet. Det låter som att han sitter inne i en plåtburk och läser. Nåja. Det hade väl varit OK om bara boken varit fängslande - men det var den inte. I alla fall tycker inte jag det. Tanken är god - detta är en judisk släktshistoria som sträcker sig över tusen år och flera kontinenter - men det blir alldeles för fragmentiserat. Ramberättelsen är en döende man som är den siste i sin släkt, och som vill låta oss ta del av släktens öden och äventyr innan det är för sent. Egentligen skall historien gå i arv från far till son, men då vår berättare är barnlös, väljer han att ge den vidare till oss.
Hur som. En del av personligheterna som passerar revy är spännande bekantskaper, men hux flux hoppar författaren vidare till en annan tid och en annan generation - det är så ostrukturerat att jag till slut tappar taget om vem och varför.
Jag tänkte flera gånger att "nä, nu ger jag upp", men så är jag ju en tjurskalle... :)
