Julmarknad

Med risk för att låta gnällig - jag vidhåller att snöröjningen lämnar en del att önska i den här stan. Plask, slask, modd! Jag var på julmarknad idag, i Mosjøhallen i närheten av jobbet - och gick, förstås. Blöt blev jag! (Minst) decimeterdjupt slask stora delar av sträckan - jag undrar om tanken är att "det töar ju ändå bort snart"? Vilket det visserligen säkert gör, det är fyra grader varmt och regnar - men ändå... (Sävarbor: tänk Forsellsvägen på vårvintern under värsta snösmältningen så förstår ni vad jag menar).
Fast i ärlighetens namn: antagligen ställer jag för stora krav. Jag är van vid hur det funkar hemma och har ingen aning om vilka resurser som finns för snöröjning här, eller var ribban ligger. Dessutom är det inte riktigt lika snabba väderomslag längs Norrlandskusten... Jag hör dessutom ingen annan som klagar - och mötte heller knappt en människa där jag gick. Kanske resten av befolkningen bedömt läget och tagit bilen? Den galna svenskan med sitt sjaviga paraply blir nog en följetong här.

Imorgon blir det en innedag, tänker inte ens sticka näsan utanför dörren - annat än för att möjligen skaka mattorna. Men nästa gång jag ger mig ut på vandring funderar jag allvarligt på att ikläda mig regnställ, gummistövlar, broddar, flytväst och isdubbar - bara för att vara på den säkra sidan... :)

Slut på gnället och över till julmarknaden - den var mysig! En hel del fint hantverk - jag hittade flera julklappar till mamma och syrran. En av kollegorna visade sig finnas med bland försäljarna, så henne handlade jag av! Men vad tänker jag inte berätta, mamma är en flitig bloggläsare så det skulle förstöra överraskningen på julafton...

Lite förjulstämning med hjälp av mammas amaryllisar från i fjol:

                            

...och så hemma hos mormor i vintras - kan inte klaga på snöbrist direkt!     


PS. Har precis sett en dokumentär (eller vad man nu ska kalla det...) om Victoria Beckham. Kan inte bestämma mig för om jag ska bli fascinerad eller förskräckt. Det var stylister hit, manikyrister dit, paparazzis bakom varje buske och ett liv jag inte avundas henne. Tack och lov att man inte är rik och berömd! Nu ska lilla tråkiga okända vardagliga jag njuta av choklad och en god bok i soffan - och jag behöver varken bekymra mig över hur jag ser ut eller att det plötsligt står någon med kamera utanför fönstret!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0