Visfestivalen

Vi gick på gårdagskvällens konsert - den var faktiskt ganska välbesökt trots att vädret var sådär (fast i alla fall uppehåll till skillnad från i fredags då det vräkte ner...). Bra artister!

Först ut: Oppoppopporkestern, som spelade gamla 40-talsdängor som
Någonstans i Sverige. Jättebra!!



Sen kom den finska duon Wesley Koivumäki & Stefan Paavola. Jättebra, de också!! De blandade visa och blues - en av blueslåtarna hade ett helt fantastiskt rim; nåt i stil med "en gitarr utan blues är som en loppcirkus utan lus". Hehe! (med lite finlandssvensk satsmelodi rimmar blues och lus alldeles förträffligt)



Så kom danskisländsksvenska Hanne Juul, som sjöng på just danska, isländska och svenska - samt grönländska! Som den nordenfantast jag är tyckte jag det var jättekul! Och så är hon så himla vacker.



Kvällens konferencier var (som vanligt) estradpoeten Solja Krapu. Och - också som vanligt - underhöll hon publiken med sina fantastiska dikter medan scenen riggades om mellan artisterna. Det började så oskyldigt med diskbänken har jag säkert hört ett tiotal gånger vid det här laget (inte bara i visfestivalsammanhang, vi hade henne på författarbesök på Park för några år sen)
- men den kan man aldrig få nog av... :)



Perssons Pack var säkert OK, men ljudnivån var så hög att många satt och höll för öronen och det var svårt att uppfatta sångtexterna. Synd. Observera gitarristen (han till höger, snubben i mitten är Persson själv) - tycker han ser ut att höra hemma på en rockkonsert snarare än en visfestival... :) Dessutom påminde han i rörelsemöstret om den där Sebastian vad-han-nu-hette som representerade Frankrike i fjolårets melodifestival. Lite lullig, sådär.

   

Sist ut - och kvällens stora dragplåster - var Laleh:



Mörkret sänkte sig och folk trängdes framför scenen:



Och efteråt var det dags för kvällens höjdpunkt - att knata ner till kajen och se på den lååååånga kön med folk som väntar på att få åka iland. Färjan fick nog göra åtminstone tre turer inatt innan alla kommit sig över Kvarken. Det är ganska skönt att stå och titta en stund, konstatera att man själv inte behöver köa - och sen gå hem och dricka varm choklad!

   
_ _ _ _ _

Redan i vanliga fall brukar det bli ont om vatten under visfestivalen - men i år värre än vanligt (och nu menar jag alltså inte det där som droppar ner från skyn för den varan hade vi mer än vanligt av - utan dricksvattnet). På grund av ett "missöde" (oklart vad) så fanns det alldeles för lite vatten i kommunens ledningssystem. Hos oss fanns det inget vatten alls i kranarna på övervåningen - en trappa ner droppade det litegrann. Inget tryck alls. Antagligen är det en läcka nånstans på ledningen, eller så är det fel på pumpen i den djupare vattentäkten som brukar behöva komplettera den vanliga när det är stor förbrukning. Hur som, Umeva satte en vattentank vid affären igår märkt "dricksvatten". För vår del var det ingen större fara, vi fick ihop ett par tillbringare kranvatten till kaffekok, tandborstning etc., sen tog vi brunnsvatten (från vår gamla brunn som vi numera bara använder sporadiskt) till disk och sånt - och så hade vi samlat regnvatten i en hel hoper hinkar, det funkade bra att spola med på toaletten. Allt går! :)



Imorse funkade det som vanligt igen - men nu är det stopp. Kommer inte en droppe. Antingen fortfarande problem, eller så har alla sjusovare precis vaknat och ska duscha och gå på toa - samtidigt. Vi ligger nästan sist på ledningen så alla andra hinner sno vattnet innan vi får något!!
_ _ _ _ _ 

Igår fick jag besök av Samuel!! Vi gick i samma klass på högstadiet och har väl setts ett par gånger sen dess, när vi haft klassåterträffar. Men nu var det ett bra tag sen. Himla kul att ses! :) Han körde ut till Holmön med egen båt - en gammal träbåt som ursprungligen byggdes för en av våra grannar härute. Så vi letade fram ett kort på Otto i pappas gamla fotoalbum - kul för Samuel att få se båtens förste ägare.

Och jag hoppas jag inte pratade ihjäl honom alldeles - måste ha pratat mer än vad jag gjorde sammantaget på hela högstadiet... Sorry! :)
_ _ _ _ _

Ett tecken på min "förnorskning": förra veckan när jag hälsade på i Örnsköldsvik passerade jag en skylt i höjd med Husum, som reklamerade för ett gatukök. Det stod Husumgrillen - men jag läste Hamsungrillen. Ehhh... :)
_ _ _ _ _

Kolla in syrrans kylskåpsmagnet! En sån vill jag ha!!! Och nu menar jag inte magneten, förstås - utan den händige mannen...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0