Bysprinten 2010


Jörgen Brink (t.v.) jagar semifinalplats - utan framgång...

Nej, jag lyckades inte heja fram svenskarna till seger, detta trots att jag viftade ihärdigt med min svenska flagga och nästan skrek mig hes, och trots att det kom flera "extra" svenskar till start (Robin Bryntesson fick med sig bl.a. Fredrik Byström och Anna-Maria Nilsson, när storfräsare som Roberto Pasini och Thomas Alsgård på grund av inställd flygtrafik inte lyckades komma till start). Men Anna Olsson var bara decimeter från seger i damklassen (slagen av Kjersti Bøe med typ två decimeter). Och nyss nämnde herr Bryntesson krigade sig in på tredje plats på herrsidan, samt charmade publiken med sitt glada och skojfriska humör.

     

Unni och jag höll på att frysa ihjäl där vi stod, för trots att solen visade sig emellanåt blåste det k-k-kallt, och dessutom hade vi inte klätt oss ordentligt. Orutinerat... Men vi höll ut, och efter målgång och prisutdelning stannade vi kvar och lyssnade på Banana Airlines, ett band från Hammerfest som spelat i många år och som deklarerade att de är "det enda norska flygbolag som är operativt i dessa dagar". Hehe...


Banana Airlines

Under skidtävligen stod jag intill två småkillar som storögt tittade på mig innan den ene utbrast "men varför hejar du på Sverige?!?!?!" När jag förklarade att jag ju är svensk och att det då är naturligt att heja på de blågula såg de lite uppgivet på mig. "Jamen, det är ju ingen annan här som hejar på svenskarna, så då är det väl bra att jag gör det så att det i alla fall är någon som hejar på dem?", försökte jag. Hm. Grabbarna såg inte övertygade ut...

     

Och så dök det upp en kameraman med mikrofon och frågade om han fick intervjua mig. Jösses!! Jodå, det fick han. Fast när han frågade om jag åkt långt för att uppleva Bysprinten och jag svarade "Nä, bara från Kulstadlia", då tackade han för sig. Och inte dök jag upp på stor-skärmarna heller, så jag var nog inte så intressant som intervjuobjekt i alla fall... lika bra det!! :)

 
Robin Bryntesson övertalas att göra en av sina specialiteter:
att gå på händerna - med skidor på fötterna!



Världens bästa Unni!!!

... och nu ska jag hem till henne och äta middag. Hejdå och ha en trevlig kväll!! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0